Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 16 dec, 2019

Julfirandet i bild

NYHET Vid den här tiden på året har bilderna som omger oss ofta ett återkommande tema och uttryck. Med vad är det vi tittar på? Och var kommer influenserna ifrån? Ann-Catrine Eriksson, konstvetare och utbildningsledare vid Humanistiska fakulteten, reder ut begreppen och ger input för eventuella samtal runt middagsbordet.

Text: Ann-Catrine Eriksson

Mycket av det moderna julfirandets rötter hittar vi slutet av 1800-talet och de kan sägas baseras på tre företeelser:

1. Traditioner från bondekulturen som man ville bevara och återskapa.

2. En modern estetisk jul, där konstnärsfamiljen var stilbildande för den borgerliga publiken.

3. Nya massmedier med möjligheter till färgillustrationer. Idag kan man säga att den visuella kultur som skapades då också är en viktig del av dagens julfirande. Vi omger oss av julfirande på bild när vi firar jul.

Efter att  Carl Larsson förvärvat bondgården Spadarvet nära huset i Sundborn skrev han en bok om året som bonde. Berättelsen avslutas med julfirandet, där julbordets härligheter står i centrum. Han beskriver det som bondens ”grand prix” med skinka, ost och smör – belöningen efter hårt arbete.

I bilden anas en julgran i bakgrunden och lite granris kring ölkaggen på ett sidobord, viktigare verkar, förutom maten, silverbägarna och kandelabrarna vara. I boken lyfter han fram sitt eget bidrag (på visitkortet började Larsson vid samma tid titulera sig lantbrukare och artist), medan de som tillverkat maten, dukat bordet och julstädat lyser med sin frånvaro.

Detta är han inte ensam om – julstök visas i princip aldrig i bilder av julfirande. De som redan läst Carl Larssons bok Ett hem (1899) kände igen sig i  miljön och i blandningen av tradition och modern formgivning som konstnärshemmet inspirerade till. Att hänvisa till bondetraditioner i julfirandet vid denna tid syftade till att passa in de nya inslagen och få dem, tillsammans med julfirandet generellt, att verka ålderdomliga.

Det moderna, borgerliga julfirandet fick nationell spridning med hjälp av nya massmedier och kom därför snabbt att konkurrera ut många regionala traditioner. Ett exempel är jultidningar för barn, som var mycket populära som julklappar.

De innehöll sagor, julevangeliet och/eller julpsalmer, lekar och pyssel , samt en stor mängd illustrationer av kända konstnärer. Utgivaren av just denna jultidning var Svensk lärareförening, men även andra organisationer som ofta var kopplade till skolan hade egna publikationer. Tanken var att skapa läslust och bilderna ansågs vara en viktig del för att stimulera läsandet och fantasin.

Elsa Beskows omslag visar hur tomten med julklappssäck hälsar vördnadsfullt på en ängel, vilket visar julfirandets både kristna och (ny)traditionella innehåll. Beskow har dessutom skapat en inramning med stiliserade grankvistar mot mörk bakgrund i modern jugendstil.

Den som allmänt ansetts ha skapat den svenska julklappstomten är Jenny Nyström. I korthet kan man säga att hon för utseendet kombinerade italienska färgglada trädgårdstomtar med den gråmulne svenska gårdstomten. Gårdstomten skulle man hålla sig väl med annars råkade man ut för olyckor, och en del i detta var att bjuda tomten på gröt under julaftonen.

Gröt skulle även julklappstomten få som tack för klapparna, men sedan slutar likheterna. Nyströms jultomtar är alltid snälla och glada, de är barnens och djurens vän och väldigt sällan finns några vuxna med i hennes bilder. I julklappsutdelningen är det ofta något djur som hjälper till, allt från möss till elefanter.

Vanligast är dock de djur som förknippades med julen: grisen och bocken. Grisarna tycks alla överleva julen och att använda bocken var ett sätt för Nyström att skapa en brygga från en tidigare tradition med julbock till en alltmer populär julklappstomte.

Vykort blev populära i Sverige när de infördes 1877 eftersom de hade billigare porto. Jenny Nyström hade sett julkort när hon studerade i Paris och försökte länge hitta förläggare som ville satsa på hennes förlagor. 1898 blir det första av hennes vykort publicerat och den följs av många, många fler. Hur många förlagor hon faktiskt gjorde är lite osäkert, men man uppskattar att de är långt över 3000 stycken och de flesta av dem förställer jultomtar.

Ofta skildras ett jämställt tomtekollektiv som hjälps åt, vilket skiljer sig från andra internationella tomtefigurer. Nyström var inte bara bunden till svensk bondekultur när hon skapade jultomtarna, utan även oerhört nyfiken på moderniteter vilket visar sig då tomtarna exempelvis åker bil, flyg och tåg när de delar ut julklapppar.

Idag  lanseras ideal kring julfirande globalt, även till länder som inte är kristna, via en ständigt växande marknad av julfilmer, julmusik och julreklam. I Sveriges samsas berättelser om en tomte som bor i Nordpolen med namngivna renar med Nyströmsliknande småtomtar. Coca cola-tomten, som blivit synonym med det globala tomteidealet, skapades av svenskättlingen Haddon Sundblom till en reklamkampanj 1931.

Inom forskningsområdet Christmas Studies benämner man dagens julfirande som ett ”coca-colonization”, men likt i Asterix-böckerna finns ett litet hörn av världen där man bjuder motstånd. I svensk jultradion finns nämligen en dryck, julmusten, som ställer till det för det stora företaget.

Det skapades som ett alkoholfritt alternativ till julbordet 1910 och nästan årligen kommer det rapporter om att Coca Cola tappar i försäljning under december, vilket en svensk reklamkampanj 2008 försökte hantera, ”A Must for Christmas”. Det kanske är en tidsfråga, men än så länge tycks motståndet hålla i sig.