Kan ett varmare Sverige ge större risk för myggvirus?

Olivia Wesula lwande är forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

Vi ställde fem nyfikna frågor till Olivia Wesula Lwande, som precis erhållit universitetslektor-tjänst vid Lunds universitet, om den nya forskningen det surras om.

Grattis till anslaget! Vad betyder det för dig och din forskning att få 8,8 miljoner kronor till projektet WARNS-Sweden?

– Jag är verkligen tacksam för stödet. Det ger oss en viktig möjlighet att ta itu med en framväxande folkhälsofråga i Sverige och ta fram den kunskap som behövs för att bättre förstå och förutse dessa infektioner.

Projektet fokuserar på West Nile-virus och Usutuvirus. Vad är det för virus, och varför behöver vi hålla ett öga på dem i Sverige?

– Båda är myggburna virus som huvudsakligen cirkulerar mellan myggor och fåglar, men som också kan infektera människor. West Nile-virus kan orsaka allvarlig neurologisk sjukdom, medan Usutuvirus också har kopplats till neurologiska komplikationer, även om allvarlig sjukdom hos människor rapporteras mer sällan. Eftersom vi fortfarande inte vet tillräckligt om virusens potentiella betydelse i Sverige behöver vi stärka vår beredskap, särskilt för att skydda personer som löper större risk att drabbas allvarligt.

Klimatförändringarna är en viktig del av projektet. Hur skulle ett varmare klimat kunna påverka risken för den här typen av infektioner i Sverige?

– Högre temperaturer kan skapa gynnsammare förhållanden för myggornas aktivitet och för spridning av virus, vilket skulle kunna förlänga smittspridningssäsongen. Men den faktiska risken beror på flera faktorer. I vårt projekt ska vi undersöka hur svenska myggor reagerar på framtida klimatscenarier för att bättre förstå hur riskerna kan förändras.

Vad tycker du själv är mest spännande med projektet och ser fram emot att få svar på?

– Jag tycker att det är särskilt spännande att vi kombinerar experiment med myggor, studier av människor som löper ökad risk för allvarlig sjukdom och klimatbaserad riskmodellering. Genom att undersöka om svenska myggor kan överföra dessa virus under framtida klimatförhållanden och samtidigt studera tidigare exponering hos sårbara grupper kan vi få en tydligare bild av de potentiella riskerna.

Vad hoppas du att WARNS-Sweden ska leda till när projektet är avslutat?

– Jag hoppas att projektet kan bidra till ett hållbart nationellt övervakningssystem, tydligare riktlinjer för klinisk testning och ett klimatbaserat system för tidig varning. Det övergripande målet är att möjliggöra tidigare upptäckt, ge bättre underlag för folkhälsobeslut och förbättra skyddet för dem som löper störst risk.

Olivia Wesula Lwande tycker att det är spännande att det nya projektet kombinerar experiment med myggor, studier av människor som löper ökad risk för allvarlig sjukdom och klimatbaserad riskmodellering.

BildMattias Pettersson