NYHET Den 24 februari samlades forskare och samhällsaktörer i Umeå för att utforska hur offentlig upphandling strategiskt kan användas för att skapa mer hållbara, resilienta och lokalt förankrade måltidssystem. Med utgångspunkt i erfarenheter från Kanada och Sverige undersökte seminariet hur den offentliga sektorns inköpsbeslut påverkar hälsa, regional utveckling och miljömässiga utfall genom hela livsmedelskedjan.
Professor Laure Saulais, Université Laval, Canada.
Bild Armando Perez-Cueto.Seminariet "Can we make it local? The Challenges of Public Meal Procurement in Canada and Sweden" arrangerades av Arctic Six Chair in Sustainable Food Transitions vid Arctic Centre, i samarbete med NorthFood, och stod värd gjorde Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
I sitt inledningsanförande betonade professor Armando Perez-Cueto att offentlig upphandling inte bör betraktas som en administrativ funktion, utan som ett strategiskt styrmedel:
– Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet. De beslut som fattas här påverkar inte bara vad som hamnar på tallriken, utan också folkhälsan, lokala ekonomier och hållbarheten i hela regioner.
Han framhöll upphandling som ett centralt verktyg för styrning med potential att påskynda hållbara livsmedelsomställningar – särskilt i regioner där offentliga måltider utgör en betydande andel av den totala livsmedelskonsumtionen.
Huvudtalare var professor Laure Saulais, som presenterade "From procurement to meals: Local sourcing, food quality, and sustainability in Quebec’s healthcare sector". Med empiriska exempel från Québec visade hon hur ambitioner att öka andelen lokalt producerade livsmedel behöver navigera mellan regelverk, marknadsstrukturer och konkurrerande politiska mål.
Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet.
Saulais betonade också att en ökad lokal upphandling ofta kräver utveckling av alternativa leveranskanaler som kan fungera parallellt med etablerade storskaliga distributionssystem. Sådana strukturer uppstår inte enbart genom politiska beslut – de bygger på långsiktiga relationer, förtroende och aktiv samordning mellan producenter, offentliga upphandlare och mellanhänder. Att göra maten ”lokal” är därmed lika mycket en relationell och organisatorisk utmaning som en regulatorisk.
Ett centralt tema i hennes presentation var komplexiteten i begreppet ”lokal”. Även om det ofta förknippas med geografisk närhet kan det också spegla politiska prioriteringar, identitetsskapande eller ekonomiska strategier. Dessa olika tolkningar påverkar hur upphandlingskriterier utformas – och därmed också livsmedelskvalitet, leverantörsmångfald och hållbarhetsprestanda.
Seminariet samlade erkända traditionsbärare inom urfolkssamhället, forskare, lantbruksrepresentanter, civilsamhällesaktörer samt kommunala och regionala företrädare. Den breda representationen fördjupade samtalet och underströk att en upphandling i linje med hållbarhetsmål kräver dialog över sektorsgränser, styrnivåer och kunskapssystem.
Genom att knyta samman forskningsinsikter med praktiska erfarenheter belyste seminariet både utmaningarna och den transformativa potentialen i offentlig måltidsupphandling som ett verktyg för hållbara livsmedelssystem.
