NYHET Myokardit, hjärtmuskelinflammation, kan leda till hjärtsvikt och kan slå hårt och oväntat mot unga, tidigare friska personer. I värsta fall leder sjukdomen till plötslig hjärtdöd. Nu hoppas forskaren Anne Tuiskunen Bäck kunna fylla kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning.
Forskaren Anne Tuiskunen Bäck och hennes doktorand Amina Hayat.
BildIngrid Söderberghväldigt viktigt att få fram ny kunskap
– Det är väldigt viktigt att få fram ny kunskap, så att vi lättare kan ställa rätt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig själva, men en del patienter utvecklar hjärtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna sätta in förebyggande insatser, säger Anne Tuiskunen Bäck, ST-läkare i kardiologi på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.
Man hör ofta att man ska undvika träning när man är förkyld – och det finns en god anledning: risken för hjärtmuskelinflammation. I västvärlden orsakas myokardit oftast av virus, men även bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerläkemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen överreagerar immunförsvaret och angriper hjärtmuskeln, vilket kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.
– Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall är sjukdomen mild och övergående. Oftast släpper vi patienterna helt när hjärtmuskelinflammationen ser ut att ha läkt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under några månader, vilket kan vara svårt särskilt för yngre att efterleva, säger Anne Tuiskunen Bäck.
Myokardit kan dock ge långsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte läker ut helt. Med tiden förlorar hjärtat sin elasticitet och förstoras, eftersom hjärtväggen tunnas ut när hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad. I de svåraste fallen kan detta leda till terminal hjärtsvikt, där en hjärttransplantation blir nödvändig för att överleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.
Patienterna som kommer till sjukhuset upplever symtom som oförklarlig bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning.
BildJohnér bildbyråIdén till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen Bäck för två år sedan när hennes klinikchef bad henne titta igenom handläggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras på de europeiska riktlinjerna.
– Jag häpnade, riktlinjerna var från 2013! Till skillnad från riktlinjerna för hjärtinfarkt som uppdateras ungefär vart femte år. Avsaknaden på uppdaterade riktlinjer beror på att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, säger Anne Tuiskunen Bäck.
I den vetenskapliga litteraturen såg Anne en tydlig brist på forskning kring hur infektioner påverkar myokardit. Hon reagerade också på att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi – två fält som borde samarbeta mer. Det var där intresset väcktes.
– Jag blev engagerad i hur man skulle kunna förbättra rutinerna för långsiktig uppföljning, för att fånga upp patienter som riskerar att utveckla svåra komplikationer och också hur vi kan söka bättre verktyg för att ställa diagnos vid misstänkt myokardit, säger Anne.
Redan under förra året inledde Anne Tuiskunen Bäck det omfattande arbetet med att förbereda den kliniska studien – en process som kräver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data från människor, krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten, en instans för all klinisk forskning i Sverige. Anne fick så småningom tillstånd att följa nyinsjuknade patienter ända fram till år 2050 och även tidigare fall av myokardit i Västerbotten sedan 2009.
Studien är nu i full gång. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) får lämna upprepade prover under dagarna de är inlagda på sjukhus och sedan vid återbesöken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare lämnar ett blodprov via sin vårdcentral.
– Vi kommer att följa varje patient riktigt länge genom journaluppföljning avseende deras hjärthälsa och jämföra med vad vi ser i deras prov för att hitta nya diagnos- och riskmarkörer.
Anne Tuiskunen Bäck har nyligen tilldelats 500 000 kronor från Norrländska Hjärtfonden för forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat för att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till hösten förstärks forskargruppen ytterligare när två postdoktorer ansluter för att arbeta med projektet.
– Uppslutningen av deltagare är överväldigande. En 20-åring sa till och med att det kändes som ett privilegium att få vara med i studien – det gör det extra roligt!
Patienterna som följs får lämna blodprov.
BildMattias PetterssonDet är svårt att ställa diagnos på en misstänkt myokardit. Läkaren gör kroppsundersökning och tittar på patientens symptom, tar blodprover, EKG, hjärtultraljud och gör magnetkameraundersökning av hjärtat. En tidig biopsi – ett vävnadsprov från hjärtat – är det mest tillförlitliga sättet att ställa diagnos, men är också behäftat med flera begränsningar och osäkerhet.
– Av denna anledning gör vi ytterst sällan det. Så länge patienten inte är dödligt sjuk i sin hjärtsjukdom är det mycket liten vinst att sticka i hjärtat. Det är så man resonerar.
Därför blir diagnosen ofta en sannolikhetsbedömning snarare än ett definitivt besked. Att många fall troligtvis också går under radarn är ännu en anledning till att det saknas tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av myokardit i Sverige varje år.
Den andra delen av projektet fokuserar på att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen Bäck undersöker om ett blodprov kan ersätta vävnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover från patienterna bland annat med hjälp av metagenomik där man tar reda på vilket virus det är fråga om, och kartlägger arvsmassan hos patienterna för att se om genetiska faktorer ökar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.
Detta är ett typexempel på ett translationellt projekt som betyder att grundforskning löser frågor ställda på kliniken. Anne Tuiskunen Bäck har på det sättet användning både av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som läkare. Forskningen är också tvärvetenskapligt och spänner över virologi, kardiologi och genetik.
Studien är omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, många kollegor och patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre. Det förs också diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.
Kardiologi är ett dynamiskt och forskningsintensivt område som på ett naturligt sätt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen Bäck.
– Det är både spännande och roligt att få kombinera två fält. Att stå med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utmärkt – och känns riktigt nydanande.
Världshjärtdagen firas globalt den 29 september varje år för att öka medvetenheten om hjärt-kärlsjukdomar och främja god hjärthälsa genom livsstilsförändringar. Norrländska hjärtfonden bjuder in Anne Tuiskunen Bäck att presentera sin studie om myokardit på Folkets hus i Umeå.
