NYHET Varje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.
Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.
Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.
Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildUlrich Aydt– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study).
De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.
Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.
BildJohanna Nordström– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.
PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.
– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?
