Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 jan, 2022

Kunskapsnoden 2022 tar sikte på nästa stora kunskapsgenombrott

NYHET Mötesplatsen Kunskapsnoden genomförs som ett digitalt event 20 januari. Ämnet för i år är ”kunskapsgenombrott” – en namnkunnig global panel ska borra i frågan om vad som krävs för att åstadkomma forskning som bryter ny mark. Hela programmet går att följa live på webben.

Text: Jonas Lidström

Forskarna Emmanuelle Charpentier vid Umeå universitet och Jennifer Doudna vid Berkeleyuniversitetet i USA inledde 2011 ett samarbete som ledde fram till upptäckten av ”gensaxen” CRISPR/Cas9 – en teknologi som har revolutionerat livsvetenskaperna och som 2020 belönades med ett Nobelpris i Kemi.

Exemplet CRISPR/Cas9 visar att ett lärosäte som Umeå universitet kan vara med och bidra på den yttersta forskningsfronten fastän vi är ett ungt universitet i Europas utkant. Men vilka faktorer är det som bidrar till att forskningsframgångar av den kalibern kan äga rum?

Nu bjuder Umeå universitet in samarbetspartners, medarbetare, studenter och allmänhet till ett livesänt program med paneldiskussion som syftar till att borra på djupet i vilka förutsättningar som gör att de stora kunskapsgenombrotten kan ske.

En digital mötesplats som rivstartar ett internationellt 2022

Torsdag 20 januari håller Umeå universitet det årliga arrangemanget Kunskapsnoden. En mötesplats för kunskapsutbyte, diskussion och inspiration som vanligtvis är en del av Västerbottensveckorna i Stockholm, men som i år på grund av pandemin genomförs som en digital sändning från Campus Umeå.

Årets upplaga av mötesplatsen Kunskapsnoden kretsar kring ordet ”kunskapsgenombrott”.

Vilka förutsättningar krävs för att uppnå kunskapsgenombrott? Kan kunskapsgenombrott lockas fram med hjälp av planering och satsningar? Finns det framgångsrecept som går att använda och upprepa?

Moderator för sändningen är Annakarin Nyberg som är lektor i informatik, författare och föreläsare:

– Jag ser mycket fram emot att leda det här samtalet. Min ambition är vi tillsammans ska ringa in viktiga nycklar till hur kunskapsgenombrott i forskning uppstår. Det är också viktigt att diskutera strukturella utmaningar, hinder som i dag står i vägen för att kunskapsgenombrott ska kunna ske, säger hon.

– En annan fråga jag gärna vill fördjupa handlar om relationen mellan forskning och utbildning: vilken betydelse har kopplingen till utbildning för att spetsforskning ska kunna bedrivas, fortsätter Annakarin Nyberg.

För 2022 har Umeå universitet ett tema som är internationalisering. Kunskapsnoden knyter an till detta tema och sätter igång en diskussion som kommer att leva under hela året.

Panel med internationell prägel

En sak som är säker är att forskning i dag handlar mycket om samarbeten över organisatoriska, geografiska och ämnesmässiga gränser.

För Kunskapsnoden har det därför satts ihop en panel som både innehåller ledande forskare från Umeå universitet och internationella forskarkolleger som Umeåforskarna samarbetar med.

De internationella paneldeltagarna deltar på länk från sina respektive hemländer och panelsamtalet hålls på engelska.

– Det är en panel med väldigt mycket kunskap och en spännande blandning mellan bakgrunder och perspektiv. Sen hoppas jag att publiken som följer sändningen kommer att bidra med många  frågor och inspel, säger moderatorn Annakarin Nyberg.

Se Kunskapsnoden 2022 i efterhand

Paneldeltagare under Kunskapsnoden 2022

Coppélie Cocq är professor i samiska studier med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet samt docent i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi i Finland. Hon har bjudit med sig sin internationella forskarvän Thomas DuBois som är professor i skandinaviska studier vid University of Wisconsin–Madison i Madison, USA.

Fredrik Almqvist är professor i organisk kemi vid Umeå universitet och biträdande föreståndare för Umeå Centre for Microbial Research. Han har bjudit med sig sin internationella forskarvän Christina Stallings som är docent i molekylär mikrobiologi vid Washington University i St. Louis, USA.

Oliver Billker är professor i bioteknik vid Umeå universitet och föreståndare för MIMS, laboratoriet för molekylär infektionsmedicin där Emmanuelle Charpentier arbetade under sin tid i Umeå. Han har bjudit med sig sin internationella forskarvän Iain Mattaj som är föreståndare för det biomedicinska forskningsinstitutet Human Technopole i Milano.

Utöver de sex forskarna har Kunskapsnoden även bjudit in två representanter för stora svenska forskningsfinansiärer. Ingrid Sundström är vice ordförande för Wallenberg Foundation AB som ansvarar för de 16 Wallenbergstiftelserna. Sven Stafström är generaldirektör för vetenskapsrådet.