Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-08-16

Lag och ordning ställer höga krav på poliserna

NYHET Det behövs fler poliser. Det budskapet förmedlar i princip alla politiker i valrörelsen och svenska folket rankar lag och ordning som en av de viktigaste frågorna inför valet den 11 september. Men vad hjälper det att utbilda fler poliser om den tuffa arbetsmiljön gör att de byter yrkesbana, blir sjukskrivna eller slutar i förtid?

Text: Jakob Mjöbring

Mehdi Ghazinour är professor och forskare vid enheten för polisutbildning och medverkar i flera forskningsprojekt i polisiärt arbete med fokus på polisens personlighet, stress och arbetsmiljö. Han svarar så här:

– Vi kan säga att det finns två delar i det här; en handlar om utbildningen och den andra om professionen. De som kommer in på utbildningen har bättre hälsa än genomsnittet och utbildningen har förstås höga ambitioner och är bra. Men när poliserna är färdiga och kliver ut i yrket händer något, och det här är väldigt viktigt. När vi tittar i forskningen internationellt ser vi en trend av skilsmässor och till och med självmord.

En tredjedel av de polisanställda visade symtom på nedstämdhet

Gällande psykisk hälsa visar en studie av polisanställdas hälsa, arbetsmiljö och trygghetsskapande arbete i särskilt utsatta områden i polisregion Stockholm, som Mehdi deltagit och avslutades 2021, att ungefär en tredjedel av de polisanställda visade symtom på nedstämdhet. Ungefär lika många skattar också symtom på att vara uppvarvade och ha svårt att slappna av samt att de sover för lite men ändå känner sig energiska eller att de utsätter sig för fler risker än normalt. Varför är det så?

Mehdi Ghazinour menar att en del i det hela är att polisens yrke inte riktigt har fått ett erkännande.

– Jämfört med till exempel de som arbetar i vården bland bakterier, virus och sjukdomar samt ofta hög stress och mycket press. Där tar arbetsgivare ansvar och skapar de bästa förutsättningarna trots en utsatt och tuff miljö. Men hos svensk polis ser vi enorm stress och situationer som förändras på sekunder. Alla vet att yrket har risker, men det skapas inte riktigt rätt förutsättningar.

Vi måste skapa ett erkännande av yrkets karaktär

Det finns mycket kvar att utveckla, menar Mehdi Ghazinour, men han inser också att det är en väldigt svår nöt att knäcka. 

– Men jag kan tänka mig, utifrån vad vi sett hittills, att vi måste skapa ett erkännande av yrkets karaktär. Forskning visar hur poliser i sitt yrke upphör känna att de gör nytta. De kan känna sig som en hjälte på jobbet men hemma är det inte samma upplevelse. Det händer även att till exempel barn blir utsatta för mobbning på grund av förälderns yrkesval. Vi kanske ska ta fram ett program för hela familjen? Det här är poliser som väljer att skydda befolkningen, men de upplever att ingen lyssnar på dem, ingen ger dem erkännande, då byter man snart yrke och vi måste rekrytera fler nya poliser.

En akademisk sida inom polisen

Ett sätt skulle kunna vara att skapa karriärvägar och ett tydligare erkännande. Mehdi Ghazinour jämför återigen med sjukvården och läkaryrket som har en legitimation och även en akademisk sida som ger läkarna möjlighet att varva kliniskt arbete med forskning.

– Fanns det en motsvarighet med en akademisk sida inom polisen skulle kanske många av de som slutat kunna ha stannat kvar inom akademin och forskat och gjort nytta för yrket, kanske kunde de även varva forskning med att vara yrkesverksamma. Det skulle också bli ett tydligare erkännande att utbildningen är mer än en yrkesutbildning.

Polisforskning i Sverige är fortfarande i sin linda, men kanske borde den här aspekten av polisyrket komma upp oftare när lag och ordning diskuteras inför valet den 11 september?

– Ett bra sätt att få fler poliser är förstås att hålla kvar de yrkesverksamma längre och få färre att hoppa av och gå till säkerhetsbolagen. Vår forskning ger resultat och nu har myndigheten sträckt ut handen och vill ha mer samarbete. Vi är på väg, men det här är ett område där det inte finns enkla svar.

Läs mer om Mehdi Ghazinours forskning

Om artikelserien

Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.