NYHET Han är museichef på Arbetets museum på Laxholmen i Norrköping och är alumn vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet.
Niklas Cserhalmi
BildPeter Holgersson AB– Jag är uppväxt i en arbetarklassfamilj och konceptet humaniora fanns inte i min begreppsvärld förrän jag började plugga på universitetet. Det var historia och ett stort intresse för det förflutna som gjorde att jag sökte mig till kulturvetarlinjen på Umeå Universitet.
– Jag hade ganska diffusa begrepp om vad min utbildning skulle leda till, men jag visste att jag skulle läsa en museiinriktad utbildning och att jobba på museum kändes redan då lockande.
– Humaniora är besvärligt. Å ena sidan bokstavligen livsnödvändigt för både individer och samhälle. Många sidor av verkligheten nås bara genom humanistisk forskning, kunskap och förmedling.
– Å andra sidan en fattig kusin från landet i ett naturvetarstyrt vetenskapsparadigm där mätbar nytta premieras. Som humanister tvingas vi anpassa oss till det naturvetenskapliga paradigmet, trots att vi både förstår och vet att vi inte kommer nå hela vägen och att det skadar vår kunskapstradition.
– Museichef på Arbetets museum. Jag är också ordförande i branschorganisationen Sveriges Museer som företräder samtliga museer i landet.
– Att jobba för att de budskap vi formulerar når utanför storstad och medelklass. Våra utställningar ska vara angelägna, relevanta och inbjudande för många. Vår verksamhet ska vara öppen och inkluderande även för den som inte har akademisk bakgrund.
– Att museet är så relevant. Företag, myndigheter och stiftelser lägger varje år stora summor i vår verksamhet därför att de ser att vi gör dem en tjänst i att nå många människor med angelägna budskap gestaltade och formulerade på ett attraktivt och förståeligt vis. Och att det är så många människor som tycker om att besöka oss.
– Go girl! Men var medveten om att du kommer att behöva lägga mer tid, kraft och engagemang för att nå en försörjning än vad du skulle behöva göra i ett fält där efterfrågan på arbetskraft är större.