Mixed reality ökar realismen i träning för stora olyckor

Fredrik Schulz avhandling visar hur ny virtuell teknologi kan komplettera traditionell katastrofträning.

BildMED1stMR

verkliga och digitala miljöer kombineras

– Mina resultat visar att simuleringsträning med mixed reality-teknik, som innebär att verkliga och digitala miljöer kombineras, är en effektiv och pedagogisk robust metod för akutsjukvårdspersonal att med inlevelse kunna förbereda sig för att hantera stora olyckor med många skadade, säger Fredrik Schulz, nybliven doktor. Han utförde sina doktorandstudier på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscentrum i katastrofmedicin vid Umeå universitet.

Stora olyckor innebär ofta att tillgängliga resurser inte räcker till i förhållande till antalet skadade. Det skapar kraftiga påfrestningar för akutsjukvårdspersonal, som under tidspress måste prioritera och fatta beslut där misstag kan få livsavgörande konsekvenser. För att kunna hantera både stressen och arbetsuppgifterna är effektiv och realistisk träning helt avgörande.

Tidigare forskning har visat att trots olika former av träning upplever många inom akutsjukvården att de är otillräckligt förberedda inför masskadehändelser. I takt med att sjukvårdens beredskapsutmaningar växer blir mixed reality ett allt viktigare verktyg för realistisk och flexibel träning.

Mixed reality, eller blandad verklighet, är en teknik som kombinerar den fysiska världen med digitala inslag. Till skillnad från virtual reality, där användaren helt kliver in i en datorgenererad miljö och ofta använder handkontroller, sker mixed reality i den verkliga omgivningen. Man ser och interagerar samtidigt med både verkliga människor och virtuella objekt som projiceras in i rummet – till exempel patienter eller olycksscenarier. Det gör att deltagarna kan röra sig fritt och samarbeta som i verkligheten, samtidigt som de möter digitala händelser som annars vore svåra eller farliga att återskapa i träning.

Fredrik Schulz är legitimerad sjuksköterska och doktorerade på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscenter i katastrofmedicin vid Umeå universitet.

BildFredrik Sundvall / FotoINorr

Fredrik Schulz har i sin avhandling undersökt hur mixed reality-teknik kan användas som ett komplement till traditionell katastrofträning och har identifierat vilka faktorer som hjälper respektive hindrar inlärningen av de färdigheter som krävs vid stora olyckor. Med sin avhandling är han en av de första att studera både tekniska (medicinskt omhändertagande) och icke‑tekniska färdigheter (som kommunikation, stresshantering och situationsmedvetenhet) i en större grupp deltagare.

Data insamlades från akutsjukvårdsverksamheter i flera europeiska länder med hjälp av olika metoder, inklusive observationer vid fältövningar, intervjuer, självskattningsinstrument, enkäter och gruppdiskussioner.

Resultaten bekräftar att det fortfarande finns ett stort behov av nya metoder som kan stärka både den praktiska och den mentala beredskapen hos akutsjukvårdspersonal.

En tydlig faktor som främjar lärande av färdigheter med hjälp av mixed reality var den starka känslan av närvaro och inlevelse i scenariot.

– Genom att skadeplatsen presenteras virtuellt kan akutsjukvårdspersonal öva på att skapa sig en helhetsbild av situationen, samarbeta med andra aktörer på plats och förstå de olika roller och ansvarsområden som finns vid en stor olycka.

Samtidigt såg Fredrik Schulz att ökad realism inte automatiskt leder till bättre inlärning av tekniska färdigheter.

– För att den här tekniken ska nå sin fulla potential behöver simuleringsträningen i ännu högre grad spegla den kliniska vardagen för akutsjukvårdspersonal, säger han.

Förhoppningen är att forskningsresultaten i avhandlingen kan ligga till grund för vidare utveckling av träningsprogram baserade på mixed reality inom katastrofmedicinsk utbildning och därigenom stärka akutsjukvårdspersonalens beredskap inför framtida kriser.