När skolan gör barn sjuka av stress

Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga

Under de senaste decennierna har allt fler svenska ungdomar rapporterat stress, oro och psykosomatiska besvär. Utvecklingen syns i många länder, men ökningen är särskilt tydlig i Sverige, inte minst bland flickor. Samtidigt har förklaringarna ofta kretsat kring individen, sårbarhet, copingstrategier (att hantera stress, påfrestningar och svåra situationer) och livsstil.

I sin avhandling vänder doktoranden Matthew Cashman blicken åt ett annat håll. I stället för att fråga vem som mår dåligt, frågar han varför skolan i allt högre grad blivit en plats där psykisk ohälsa tar form.

– Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige, och den begränsade förståelsen för vad som driver dessa trender, motiverade mig till att genomföra den här studien, säger Matthew Cashman.

Avhandlingen bygger på stora internationella och nationella datamaterial och visar ett tydligt mönster. Elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat. Under de senaste årtiondena har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav.

Det handlar inte bara om prov och betyg. Det handlar om en vardag där elever tidigt lär sig att bli bedömda, rangordnade och jämförda. Ofta med framtiden som ständig måttstock.

– Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga utan i hög grad påverkas av hur skolmiljön är strukturerad och hur eleverna tolkar den, säger han.

Flickor betalar ett högre pris

Ett av de tydligaste resultaten rör könsskillnader. Flickor rapporterar oftare stress kopplad till skolarbete, höga akademiska förväntningar och rädsla för att misslyckas.

Politiska beslut spelar en avgörande, men ofta förbisedd, roll i att forma ungdomars psykiska hälsa

Avhandlingen visar att dessa erfarenheter inte uppstår av sig själva. De formas i samspelet mellan skolans krav och hur eleverna själva uppfattar vad som är viktigt, riskfyllt eller avgörande för deras framtid.

– Könsskillnader var särskilt tydliga, där flickor oftare rapporterade stress kopplad till akademiska förväntningar, säger Cashman.

Politikens dolda betydelse

Ett centralt bidrag i avhandlingen är att visa hur psykisk ohälsa bland ungdomar inte kan förstås enbart som ett individuellt problem. I stället pekar forskningen på politiska beslut och institutionella strukturer. Dessa skapar villkor som påverkar hur stress uppstår och hanteras.

– Forskningen visar att politiska beslut, såsom betygssystem, ansvarsmekanismer och organiseringen av elevstöd, spelar en avgörande men ofta förbisedd roll i att forma ungdomars psykiska hälsa, säger Cashman.

Resultaten väcker frågor om hur samhället möter ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis produceras i skolans strukturer räcker det inte med fler individuella insatser, menar Cashman. I stället behövs ett bredare samtal om hur utbildningssystemet är utformat och vilka signaler det sänder till unga om värde, prestation och framtid berättar han avslutande.