NYHET Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
När vårdpersonal inte får möjlighet att göra det de anser vara rätt för patienten kan det leda till moralisk skada, med långvariga känslor av skuld och skam som följd.
Bild PlattformAtt orsaka en patientskada. Att inte kunna ge den vård man anser behövs. Eller att uppleva sig sviken av en arbetsgivare som inte ger personalen rätt förutsättningar. För den som arbetar inom vården kan sådana erfarenheter lämna djupa spår.
– Vårdpersonal har ett moraliskt laddat yrke och ett yrkesetiskt ansvar att göra det ”rätta” för patienten och säkerställa hög patientsäkerhet.
Det säger Anna Hjalmarsson, postdoktor i sociologi vid Umeå universitet. Hon har själv arbetat som specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och forskar nu om moralisk skada hos vårdpersonal.
Moralisk skada handlar om den psykiska påfrestning som kan uppstå när en människa handlar, eller tvingas handla, i strid med sina djupt rotade värderingar. Det kan också handla om att bevittna något som upplevs som moraliskt fel eller att känna sig sviken av personer med ansvar och makt.
Moralisk stress kan vara tillfällig, medan moralisk skada kan utvecklas när stressen blir intensiv eller långvarig. Skuld och skam kan blandas med ilska, bitterhet och en känsla av att ha svikit både sig själv och andra.
Begreppet moralisk skada, eller moral injury, har sitt ursprung i forskning om militär personal och krigsveteraner. Under covid-19-pandemin växte intresset för hur liknande erfarenheter kan påverka vårdpersonal, som ställdes inför svåra etiska avvägningar.
För att kunna undersöka moralisk skada behövs tillförlitliga sätt att mäta symtomen. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett sådant mätinstrument i svensk sjukhusvård.
I studien har 585 personer som arbetar med patientvård på svenska sjukhus besvarat en digital enkät. Deltagarna fick bland annat svara på frågor om moralisk skada, depression, ångest och utbrändhet. Enkätundersökningen genomfördes under 2026. Genom statistiska analyser undersökte forskarna hur väl frågorna om moralisk skada fungerade och hur svaren hängde samman med andra mått på psykisk ohälsa.
Mätinstrumentet utvecklades ursprungligen i USA och innehåller tio frågor. När forskarna prövade det bland svensk vårdpersonal visade analyserna att en kortare version med sex frågor fungerade bättre.
En möjlig förklaring till att vissa frågor inte fungerade tillfredsställande är kulturella skillnader. Två av de fyra frågor som togs bort handlade om religion och tro. De övriga rörde upplevelser av svek från kollegor och självförlåtelse. Forskarna framhåller att skillnaderna också kan ha andra förklaringar.
– Det är viktigt att mätinstrument anpassas till det kulturella kontext de ska användas i, säger Anna Hjalmarsson.
Hon förklarar att det amerikanska instrumentet utvecklades i ett sammanhang där religiösa övertygelser uttrycks mer uttalat än i Sverige.
– I en svensk kontext kommer den existentiella dimensionen av livet till uttryck på ett annat sätt, varför denna typ av amerikanska frågor har mindre relevans här och inte blir meningsfulla att mäta.
De sex frågor som återstår i den svenska versionen handlar om två områden, skuld och skam samt tillit och mening i arbetet. Frågorna berör bland annat upplevelser av att inte ha kunnat hjälpa en patient, att ha handlat mot sina värderingar och hur man ser på sitt arbete och sina kollegor.
Resultaten visade att de som rapporterade fler symtom på moralisk skada också oftare uppgav symtom på depression, ångest och utbrändhet. Sambanden stärker stödet för att frågorna mäter relevanta aspekter av moralisk skada, men studien kan inte visa vad som orsakar den psykiska ohälsan.
Att det nu finns en vetenskapligt utvärderad svensk version av instrumentet öppnar möjligheter för fortsatt forskning. Enligt Anna Hjalmarsson kan det bidra till att synliggöra vilka grupper inom vården som är särskilt utsatta.
– Det ger oss möjlighet att bedöma den moraliska dimensionen i olika vårdkontexter och identifiera personalgrupper med hög risk att utveckla moralisk skada, säger hon.
Det kan i sin tur ge kunskap om vilka förhållanden på arbetsplatsen som bidrar till moraliskt svåra situationer.
– Genom att identifiera utsatta personalgrupper kan man också lättare identifiera aspekter i arbetsmiljön som bidrar till moralisk stress med psykisk ohälsa till följd.
Den svenska versionen visade tillfredsställande resultat i den aktuella undersökningen. Samtidigt betonar forskarna att instrumentet behöver prövas ytterligare, bland annat i andra grupper av vårdpersonal, innan det går att dra mer långtgående slutsatser om hur det kan användas.
Anna Hjalmarsson ingår i ett internationellt forskningsprojekt tillsammans med forskare från Nederländerna och Brasilien. Projektet handlar om moralisk skada hos vårdpersonal i samband med de åtgärder som vidtogs under covid-19-pandemin.
Forskarna analyserar nu intervjuer för att förstå vilka situationer som orsakade moraliska konflikter under pandemin, vilka känslor som dröjde sig kvar och vilka konsekvenser de fick.
– Genom en sådan analys kan vi bättre förstå vad som kan orsaka moralisk skada hos vårdpersonal i en pandemikontext, hur det uttrycks och vilka konsekvenser det får, säger Anna Hjalmarsson.
Studien har genomförts av Anna Hjalmarsson, postdoktor i sociologi, och Jan Grimell, universitetslektor och docent i sociologi, båda vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, tillsammans med internationella forskarkollegor från Nederländerna och Brasilien.
Studien omfattar 585 personer inom svensk sjukhusvård och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.
