Ny kunskap om mat kan förbättra barnhälsovården

Vid fyra-sex månaders ålder är det vanligt att introducera smakportioner till spädbarn.

BildMostphotos

– Det är oerhört viktigt! Det här är den första studien som ger en helhetsbedömning dels av införande av nordisk kost till spädbarn men också att utvärdera de svenska rekommendationerna som gäller för spädbarn i dag, säger Ulrica Johansson doktorand på Institutionen för klinisk vetenskap inom pediatrik och Företagsforskarskolan.

Dagens kostråd till små barn grundas till viss del på tradition och erfarenhet. Vid fyra-sex månaders ålder är det vanligt att introducera smakportioner till spädbarn. Tilläggskostens smak, konsistens och hur den serveras har betydelse för hur och vad barnet äter, tillsammans med föräldrarnas förhållningssätt och strategier. Mellan första och andra levnadsåret börjar barn normalt uppvisa tilltagande misstänksamhet mot till exempel bittra och sura smaker från grönsaker och frukter. Dessa utgör dock en viktig del av det som är hälsosamt att äta och kan vara av värde att introducera tidigt.

Kost för god hälsa

Genom att systematiskt införa en variation av olika smaker från frukt och grönt i små barns kost kan man öka intaget av dessa livsmedel på lång sikt.

– Det övergripande målet med min studie är att studera effekterna från konceptet New Nordic Diet hos spädbarn. New Nordic Diet är ett koncept från Nordiska ministerrådet för att främja nordisk regionalproducerad säsongsbaserad mat och bidra till att minska klimatpåverkan. Den Nordiska kosten har i andra studier visat på förbättrad hälsa hos skolbarn i Danmark och hos vuxna svenskar. Däremot har ingen tidigare gjort en studie på spädbarn, säger Ulrica Johansson.

Ulrica Johansson, doktorand på Företagsforskarskolan, på sitt hemmakontor.

BildPrivat

Tidigare studier har också visat på att högt proteinintag hos spädbarn senare kan ge negativa effekter på hälsan. Därför har Ulrica låtit den nordiska kosten få vara proteinreducerad hos spädbarnen för att uppnå fler hälsoeffekter i tidig ålder. Sedan har hon jämfört nordiska proteinreducerad kosten med de svenska rekommendationerna för spädbarn.

– Vi studerar effekterna på barns tillväxt, kroppssammansättning, metabola biomarkörer, tarmflora, kostintag, matacceptans, matpreferenser och ätbeteende från fyra till 18 månaders ålder. Vi ger testgruppen en nordisk kost och kontrollgruppen äter enligt de nationella rekommendationerna från Livsmedelsverket och Barnavårdscentralen, säger Ulrica Johansson.

Den nordiska kosten omfattas av säsongsbaserad mat producerad i de nordiska länderna. Den innehåller mycket fibrer, rotfrukter, bär, frukt, grönsaker, bönor, rapsolja, fisk, fullkorn och inte så mycket rött kött, socker, salt och mättat fett. Kosten liknar medelhavsmat men i den Nordiska kosten används rapsolja istället för olivolja, och den innehåller oftast mer fibrer från rotfrukter, fullkorn och mer bär. Världshälsoorganisationen WHO har relativt nyligen klassat den Nordiska kosten att vara lika effektiv som medelhavskost i dess hälsoeffekter för att minska välfärdssjukdomar. 

Experiment med barnfamiljer

Ulrica Johansson genomför flera experiment, både i barnfamiljers hemmiljö och på forskningskliniken på Norrlands universitetssjukhus. I hemmet fick den nordiska testgruppen ett smakschema för att systematiskt introducera smakportioner när barnet var 4-6 månader under 24 dagar med recept på hemlagade puréer från nordiska bär, frukter och grönsaker. Ulrica filmade barnen i hemmiljö när de äter en måltid då barnet är 12 och 18 månader för att titta på smakacceptans och föräldrarnas lyhördhet i samband med en måltidsituation.

Bebisarna är trevliga och mysiga att få träffa med föräldrarna på forskningskliniken tycker Ulrica Johansson.

BildOTIS-studien

På kliniken har Ulrica gjort flera olika experiment och forskningssjuksköterskor har tagit blodprover och mätt barnens tillväxt vid olika tillfällen för att få en helhetsbedömning av barnens hälsa. Sjuksköterskorna samlar också in urinprover från barnen så att Ulrica kan studera barnens kroppssammansättning utifrån kostintaget. Barn och föräldrar har också filmats för att studera barnets utvecklingsnivå i en leksituation.

– Våra fantastiska familjer har gjort en strålande insats och klarat av att genomföra ett studieprotokoll som är både utmanande och tidskrävande. Vår kostintervention har dessutom pågått under lång tid, cirka 12-14 månader. När man jobbar med spädbarn som vi inte kan kommunicera med ställer det stora krav på föräldrarna att genomföra testerna.

Bra samarbete med Semper

Ulrica Johanssons utför sina doktorandstudier i samverkan med den externa parten Semper AB. Semper är den ledande aktören i Norden inom kategorierna för barnmat och glutenfritt.  Huvudkontoret ligger i Sundbyberg och sedan 2006 ägs Semper av den internationella livsmedelskoncernen Hero Group.

Vid deras produktionsanläggning i Götene görs barngröt, välling, modersmjölksersättning och glutenfria mixer. Ulrica har tillsammans med sin handledare och studiekamrater i Företagsforskarskolan gjort studiebesök på fabriken och tagit del av hur välling och barngröt produceras. De fick också insyn i det hårda regelverk som råder vid framtagning av barnmat. Råvarorna är noga utvalda för att klara de krav som ställs. Ulrica har också varit flertal tillfällen på huvudkontoret i Sundbyberg både för att föreläsa, diskutera och ha möten med de som utvecklar barnmaten som används i studien och även träffa ledningen för Hero Group för att uppdatera de om studien. 

– Samarbetet med Semper fungerar utmärkt. Vi har en bra dialog mellan oss och ett öppet klimat. Jag gör även min praktikperiod här, med helt andra arbetsuppgifter än normalt, bland annat har jag jobbat med marknadsföring och hur vi kan kommunicera ut hälsosamma matvanor till föräldrar.

Både gastronom och dietist

Ulrica Johansson har en bakgrund som kock och har framför allt arbetat inom restaurangbranschen i Stockholm innan hon började plugga på Gastronomiprogrammet vid Umeå universitet.

– Jag tror att jag fortfarande är ensam i Sverige om att ha en dubbelexamen som gastronom och dietist. Detta var en av anledningarna att jag fick doktorandtjänsten då jag kombinerar gastronomi med nutrition inom medicin. Dessutom, innan jag blev anställd i OTIS-studien, producerade jag via mitt företag Dietistgastronomen Ulrica AB alla barnmatsrecept som används i studien.

Ulrica har en bred CV. Hon är också kokboksförfattare och initiativtagare till kokboken "Lustfyllda mellanmål för cancersjuka barn” som renderade en silvermedalj i Gourmand Awards internationella kokbokstävling i Paris 2012.

Ett exempel på barnmat i studien. Recepten har den nordiska testgruppen fått från Ulrica Johanssons egna företag.

BildDietistgastronomen Ulrica AB

Hur är det att doktorera på Företagsforskarskolan?

– Höjdpunkterna har varit alla företagsbesök hos respektive extern partner som gett hela gruppen en förståelse hur forskning kan integreras inom företagen. Företagsbesöken har ju också inneburit en del resor och det gör ju att doktorandgruppen får en fin sammanhållning. Vi har utmanats på många olika sätt och jag har fått ta del av ett unikt paket med användbara kurser, vilka visserligen tagit mycket tid från forskandet. En av höjdpunkterna var en europeisk doktorandkonferens i belgiska Gent som jag fick åka på.

– Vi har en bra stämning och dynamik i gruppen – ett tvärsnitt av ämnesområden och ett åldersspann på hela 20 år. Många av oss har yrkeslivserfarenhet sedan tidigare medan andra är nära den akademiska världen. Det kan vara skönt att träffa en doktorand inom helt annat område emellanåt och prata forskning. Fast oftast pratar vi om annat!

Vad är intressant och roligt med att forska?

– Det bästa med att doktorera är att få bidra med ny kunskap och vara en del av det enorma kunskapsnät som varje forskare bidrar med sin pusselbit till. Nyfikenheten motiverar mig allra mest och att forskning är en kreativ process. Sedan är det nätverket av kontakter och kompetens som driver mig till att vara uthållig och komma vidare. Utan dessa duktiga människor hade jag inte klarat min resa som doktorand.

– Man jobbar ju under tidspress som kan vara tufft som doktorand och att få ”körkortet” som forskare kräver enormt mycket arbete. Det är en emotionell resa som stundtals är hissande rolig när det går bra men också väldigt tung där tvivlen kommer om jag klarar av detta. Det är just de tankarna som är bra att lufta med andra doktorander eller inom forskningsgruppen på Företagsforskarskolan, för alla har befunnit sig där någon gång under resan till disputationen. Och jag har haft turen med mina handledare, kollegor och de närmsta kontakterna inom Semper som ger mig ett enormt stöd.