NYHET Nu lanseras en ny lärarhandledning som ska underlätta för lärare att använda digitala verktyg och arbeta med historiska källor i undervisningen. Handledningen ger stöd för att arbeta tematiskt med historisk demografi i klassrummet. Till varje tema finns färdiga övningar och diskussionsfrågor – med riktiga data, källor och digitala verktyg som grund.
Det är Maria J Wisselgren och Elina Nordung Omnell, vid CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning, som tagit fram lärarhandledningen. Med handledningen "Lärarens guide till digital historia - Familia och Tabellverket i undervisningen" vill de inspirera lärare att använda digitala verktyg för att arbeta med historiska källor i sin undervisning.
Handledningen har tagits fram för att ge lärare konkreta tips och idéer på hur digitala verktyg kan användas i undervisningen – med särskilt fokus på historiska källor som kyrkböcker och befolkningsstatistik.
Porträttfoto Elina Omnell Nordung, projektassistent vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ)
BildHans Karlsson– Vi har valt att göra övningarna fristående. Varje övning innehåller information om syfte, vilket material som eleverna behöver för att genomföra övningen samt bakgrundsinformation till läraren. På så sätt hoppas vi kunna förenkla för läraren, ungefär som en färdig lektionsplanering, säger Elina Nordung Omnell, projektassistent vid CEDAR.
I handledningen presenteras två digitala verktyg, Familia och Tabellverket, som finns tillgängliga via CEDARs hemsida för alla intresserade användare. Med Familia finns det möjlighet att söka information om individer från den svenska historiska kyrkobokföringen. Här går det att följa dem och deras familjer över tid och över generationer. Tabellverket kompletterar detta med omfattande befolkningsstatistik från så tidigt som 1749. Genom materialet i Tabellverket kan förändringar i svenska befolkningen mellan åren 1749 och 1859 studeras på både lokal och regional nivå.
– Genom att arbeta med historisk demografi i klassrummet får eleverna inte bara fakta – de får verktyg att förstå hur historiska förändringar hänger ihop med frågor vi brottas med idag: migration, åldrande befolkning, urbanisering och social ojämlikhet. På så vis blir historiska data inte bara något som hör till det förflutna, utan ett verktyg för att förstå vår samtid, berättar Maria J Wisselgren, utredare vid CEDAR.
Maria Wisselgren, utredare och uttagsamordnare CEDAR
BildPrivatLärarens guide till digital historia är uppbyggd kring de demografiskt intressanta temana naivitet, mortalitet och andra befolkningsmönster. Varje tema har en inledande beskrivning och sedan följer några övningar där de digitala verktygen introduceras.
– Vi vill ge konkreta tips på hur läraren kan inspirera sina elever att bli historiedetektiver – som med hjälp av data, källor och nyfikenhet får utforska riktiga människors livsöden. Eleverna får inblick i hur livet kunde te sig förr och möjlighet att utveckla sitt historiska tänkande – med den ”vanliga” människan i centrum och med ett större historiskt sammanhang som bakgrund, forsätter Elina.
Då hittar du lärarhandledningen och de digitala verktygen via länkar nedan.
Här hittar du handledningen "Lärarens guide till digital historia - Familia och Tabellverket i undervisningen"
Sök information om individer i den svenska historiska kyrkobokföringen.
Ta del av och sök i ett unikt material med statistik om befolkningen i Sveriges församlingar mellan 1749-1859.
