NYHET Den första svenska översättningen av Nya testamentet från 1526 kom att forma det svenska skriftspråket i flera hundra år. Nu, nästan 500 år senare, har en ny översättning presenterats. Genom att mer ordagrant följa den grekiska grundtexten än tidigare utgåvor är ambitionen att komma närmare originalets innebörd, men valet innebär också nya språkliga utmaningar.
En hand håller i ett kors.
Bild[Genrebild från Adobe stock]– En av fördelarna med 2026 års översättning är att översättarna lutar sig mer mot källspråket, grekiska. Vi får till exempel trofasthet i stället för tro och kött i stället för människa vilket gör att texten stämmer bättre överens med den grekiska originaltexten. Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska, säger Jonas Carlquist, professor i nordiska språk vid Institutionen för språkstudier.
När Nya testamentet trycks på svenska 1526 får det en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska skriftspråket. I översättningen etableras bland annat bokstäverna å, ä och ö i tryck, samtidigt som flera tyska lånord introduceras. Ord som ansikte, barmhärtighet och bliva blir en del av svenskan och lever kvar än i dag. Inför den första fullständiga översättningen av hela Bibeln, Gustav Vasas bibel 1541, genomgår dock språket en omfattande bearbetning, framför allt rensar man bort flera tyska lånord och konstruktioner även om många blir kvar.
Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska.
År 1618 utkommer Gustaf II Adolfs bibel – med ny typografi och versordning men själva texterna förblir i stort sett oförändrade. Detsamma gäller Karl XII:s bibel från 1703, som förblir Svenska kyrkans officiella bibel fram till 1917. Det som förändras i dessa biblar är framför allt stavningen som blir mer modern.
– Karl XII:s bibel trycktes i stora upplagor genom Svenska Bibelsällskapets försorg. Den såldes billigt och delades även ut till fattiga. Eftersom Sverige dessutom hade kyrkogångsplikt fram till början av 1800-talet kom bibelspråket under flera hundra år att prägla många svenskars möte med skriftspråket.
Genom historien har nya bibelöversättningar försökt göra texten mer tillgänglig för samtidens läsare. Det har bland annat inneburit kortare meningar, enklare ordformer och ett mer vardagligt språk. Äldre former som hava har ersatts av ha, och många långa och komplicerade formuleringar har förenklats. Samtidigt har strävan att modernisera språket ofta mött kritik.
Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det.
– Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det. I 1981 års utgåva var kritiken att översättningen var för riktad mot målspråket, det vill säga svenskan. Många troende upplevde att språket var för vardagligt.
Nya testamentet 2026 har eftersträvat att ligga närmare källspråket, grekiskan, än vad 1981 års översättning gjorde vilket dock har medfört andra problem, menar Jonas.
– Framför allt att man velat ligga nära den grekiska grundtexten har gjort att prepositions- och pronomenanvändningen blir omständlig och i vissa fall kan texten upplevas som ålderdomlig. När man översätter en text måste man fråga sig vad det är man vill. Är det att komma så nära originaltexten som möjligt eller är det att förmedla andemeningen? Det är en balansgång och inte ett arbete man får beröm för omedelbart.
