NYHET När Google utmanas av ChatGPT i klassrummen behöver gymnasielärare förändra sitt sätt att undervisa för att hjälpa eleverna med deras utmaningar. En avhandling från Umeå universitet visar att elevers informationssökande och lärande påverkas av tekniken – och kräver en ny sorts kompetens: digital mångsidighet.
I ChatGPT får eleverna färdiga svar istället för en lista med källor att granska, vilket ställer nya krav.
ImageJohnér Bildbyrå ABAvhandlingen bygger på fyra delstudier där Anna Lodén, doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, följt gymnasieelever i naturvetenskapliga klassrum. Hon har observerat undervisning, samlat in elevuppgifter och intervjuat eleverna om hur de söker information och använder digitala verktyg i ämnen som biologi och naturkunskap.
– Resultaten visar att verklig digital kompetens inte handlar om tekniska färdigheter utan om att förstå hur till exempel Google och ChatGPT fungerar och hur man skapar mening i svaren, säger Anna Lodén.
I de första delstudierna analyserade hon elevernas arbete med Google – hur de formulerar sökord, väljer källor och värderar information. När sedan generativ AI trädde in på scenen, mitt under forskningsarbetet, förändrades förutsättningarna och Anna Lodén fick möjlighet att prova sina modeller i en ny kontext.
Hon konstaterar att övergången från Google till ChatGPT förändrar elevernas arbete med att söka efter information. I Google börjar eleven med en fråga och får många källor att välja mellan och granska. I ChatGPT får eleven istället ett färdigt svar som måste tolkas, kontrolleras och ibland omformas.
Anna Lodén, doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
ImageHans Karlsson– Utmaningen för läraren blir därför inte längre att lära eleven att välja rätt källa, utan att guida dem i att analysera och bedöma svaret de får, säger Anna Lodén.
I sin forskning ser hon att eleverna, snarare än att följa en linjär process där de först söker, sedan hittar och sist värderar svaren, växlar mellan att förstå begrepp, pröva strategier och reflektera över sina val – en process hon kallar digital mångsidighet. De som har goda ämneskunskaper lyckas fördjupa sina resonemang, medan andra lätt fastnar i ytliga tolkningar.
Samtidigt finns ett glapp i de svenska styrdokumenten för gymnasiet. I de naturvetenskapliga ämnena lyfts källkritik fram som något viktigt, men själva sökprocessen lämnas i stort sett oadresserad. Det innebär att elever förväntas granska information de aldrig fått stöd i hur de hittar.
– När generativ AI nu blir en naturlig del av lärandet blir det här glappet ännu tydligare. Om undervisningen inte tar upp hur elever söker och tolkar digitala svar, riskerar källkritiken att komma för sent – efter att tolkningen redan är gjord av AI, säger Anna Lodén.
Avhandlingen visar att lärare, lärarutbildare och beslutsfattare behöver säkerställa att undervisningen inte fastnar vid teknikanvändning eller att ytliga AI-svar tas för sanning. Istället bör ämneskunskap, språk och reflektion vara kärnan i elevernas digitala lärande.
Fredagen den 9 januari kl. 09.00 försvarar Anna Lodén, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, sin avhandling med titeln Elevröster om digitala förmågor i naturvetenskaplig undervisning – mot modeller för digital mångsidighet i online-sökande och samskapande med AI. Disputationen äger rum i sal KBE301 – Lilla hörsalen. Fakultetsopponent är Jonas Hallström, professor vid Linköpings universitet.
