Olika villkor formar unga migranters karriärval

Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med

Jonna Linde, forskarstuderande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, har undersökt de villkor som påverkar unga migranters karriärplanering och vägar vidare från språkintroduktionsprogrammet. För de unga kan det handla om att förhålla sig till ett begränsat antal alternativ. I vissa fall kan valet av utbildning eller arbete också påverka möjligheten att få stanna i Sverige.

– Karriärval är mer än vad enskilda individer väljer att studera eller arbeta med. Många gånger handlar karriärval snarare om att förhålla sig till ett fåtal tillgängliga utbildnings- eller arbetsalternativ. Det kan också handla om att söka sig till strategier som ökar chanserna att få stanna i landet och utifrån detta skapa meningsfullhet och bygga en framtid, säger Jonna Linde.

Studien har genomförts i sex svenska kommuner, landsbygdskommuner, mindre städer och pendlingskommuner. Jonna Linde har gjort observationer och intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet, studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer samt kommunala politiker och tjänstemän. I forskningen ingår också en nationell enkätstudie.

När val blir icke-val

Resultaten visar hur åldersgränser, behörighetskrav, betygsurval och krav på att klara utbildningen inom en viss tid begränsar elevernas möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. Det kan leda till vad Jonna Linde beskriver som icke-val, där framtidsvägarna i praktiken begränsas till ett fåtal alternativ.

Även var i landet den unga personen befinner sig har betydelse. Utbudet av utbildningar och hur utbildningen organiseras skiljer sig mellan kommuner. Därför kan möjligheterna att ta sig vidare i hög grad bli beroende av lokala förutsättningar. Enligt resultaten riskerar det att skapa slumpmässighet och ojämlikhet i möjligheterna till utbildning och etablering i arbetsliv och samhälle.

– De unga migranternas förutsättningar, så som tidigare skolunderbyggnad och ålder vid migration, har betydelse. Även hur utbildningen organiseras och vilka alternativ inom utbildning och arbete som finns tillgängliga blir styrande för ”vem som kan bli vad”. Det påverkar i sin tur vilka sociala och samhälleliga positioner som blir möjliga, säger Jonna Linde.

De ungas karriärplaner formas i ett samspel mellan tidigare ambitioner, nya erfarenheter och de möjligheter och begränsningar de möter. Även när valmöjligheterna är få kan planerna skapa riktning och mening.

Vägledarnas uppdrag blir mer komplext

Utbildning och arbete har fått en ökande betydelse i migrationspolitiska regelverk. Prestationer inom utbildning och arbetsliv kan bli avgörande för uppehållstillstånd och etablering. Det förändrar också förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningen.

Vägledningen får en särskild betydelse när de ungas val av utbildning och arbete också kan påverka deras möjligheter att få stanna i landet. Vägledarna ska stödja de ungas egna val. Samtidigt behöver de förhålla sig till kraven på etablering på arbetsmarknaden och de alternativ som faktiskt finns tillgängliga.

Studien visar också en risk för att strukturella begränsningar blir till individens ansvar i vägledningen. Ansvaret för de begränsade valmöjligheterna kan då i hög grad läggas på de unga själva. Samtidigt ställs vägledarna inför svåra situationer.

– Risker för utvisning i relation till karriärval är givetvis mest drabbande för den unga migranten. Men det ställer samtidigt höga krav på vägledarna och deras arbete, vilket skapar etisk stress och emotionell belastning, säger Jonna Linde.

Jonna Linde menar att resultaten kan bidra med kunskap inför framtida utbildnings- och migrationspolitiska beslut. De kan också användas vid utvärderingar av tidigare beslut, som den så kallade nya gymnasielagen, och vara användbara för bland andra skolhuvudmän och studie- och yrkesvägledare.