Ombuden som tar strid för en bättre arbetsmiljö

Ylva Hedberg Fransson, Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom är arbetsmiljöombud på Institutinen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. 

BildMattias Pettersson

Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten

–  Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten och inte som något som sker vid sidan av det dagliga arbetet, säger Mikaela Lagerqvist, laboratorieassistent på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

I rollen som arbetsmiljöombud får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera frågor som till exempel rör ergonomi, arbetsro och störningsmoment i arbetsmiljön. En annan vanlig uppgift för arbetsmiljöombudet är att stötta medarbetare i att göra anmälningar i IA-systemet – ett webbaserat verktyg för att rapportera avvikelser i arbetsmiljön. Därefter handlar arbetet ofta om att följa upp anmälningarna, till exempel genom att skapa åtgärder. Allt i syfte att förebygga olyckor och tillbud.

– En gång kom det till exempel in ett ärende om trasiga gångjärn på fyra frysar som håller -80 °C vilket medförde en risk i arbetsmiljön. Det ledde till att alla gångjärn byttes ut innan en olycka skedde, säger Ylva Hedberg, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Hon fortsätter:

– Vi brukar säga att vi hanterar ”Oj! och Aj! ”Oj” betyder att det hade kunnat bli farligt men det gick bra jämfört med ”Aj” där olyckan verkligen har varit framme. Vi lär av våra misstag, arbetsmiljöarbetet bidrar till att vidta åtgärder som gör att saker inte ska upprepas.

Lärdomar från arbetsmiljöarbetet leder till förändring.

BildMattias Pettersson

Positiva förändringar

När Ylva Hedberg Fransson började som arbetsmiljöombud för ungefär tio år sedan var uppdraget relativt begränsat. Det som främst genomfördes då var en årlig arbetsmiljörond på institutionen.

Sedan Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom anslöt som ombud under våren 2023 har flera positiva förändringar skett. Trion har aktivt arbetat med att lyfta vikten av en god arbetsmiljö, bland annat genom återkommande diskussioner och presentationer på institutionens arbetsplatsträffar. Dessa möten hålls numera fysiskt i stället för digitalt via Teams, vilket har bidragit till ett bättre samtalsklimat och mer engagemang.

– Sedan ifjol har vi, tillsammans med HR och representanter för lika villkor, samarbetat i en gemensam arbetsgrupp, ALV-gruppen. Tillsammans hanterar vi frågor som rör både arbetsmiljö, jämlikhet och diskriminering, vilket har stärkt vårt arbete, säger Mikaela Lagerqvist.

Trygg både fysiskt och psykiskt

För Mikaela Lagerqvist handlar en god arbetsmiljö om att ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete och att känna sig trygg, både fysiskt och psykiskt. Hon betonar vikten av ett arbetsklimat som är öppet, tillåtande och tolerant, där man vågar ta upp även svåra frågor.

– Det ska också kännas säkert att komma till jobbet, särskilt i labbmiljö där vi hanterar kemikalier och teknisk utrustning. Det är viktigt att vi följer de lagar och regler som finns för att skydda både hälsa och säkerhet, säger Carin Wibom, forskningsingenjör vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon lyfter även ergonomin som en viktig aspekt, då repetitiva arbetsmoment och felaktiga arbetsställningar kan vara mycket belastande för kroppen.

Sedan pandemin har det systematiska arbetsmiljöarbetet halkat efter, en naturlig följd av en period präglad av krishantering. Nu vill Carin Wibom se en förändring.

– Min drivkraft är att etablera rutiner för hur vi systematiskt ska arbeta med både säkerhet i labbet och ergonomi på kontoren. Men minst lika viktigt är den psykosociala arbetsmiljön kring hur vi bemöter varandra och skapar en kultur där alla känner sig inkluderade och sedda, säger hon.

Mer struktur och rutiner

Trots goda intentioner och ett växande fokus på arbetsmiljöfrågor, finns det fortfarande stora utmaningar, särskilt när det gäller att omsätta ambitioner till konkreta och hållbara rutiner i vardagen.

Mikaela Lagerqvist önskar mer systematiska sätt att arbeta med arbetsmiljön med tydligare strukturer och ett ökat stöd från institutionens ledning.

–  Vi skulle såklart gärna vilja att arbetsmiljöfrågor prioriterades högre på agendan. Vi arbetar för att ha ett närmare samarbete med ledningen och vi upplever att vi har en bra dialog som förhoppningsvis driver arbetsmiljöarbetet framåt på institutionen, säger hon.

Ett uppdrag som tar tid

Det finns i dag ingen fastställd tidsram för hur mycket arbete ett arbetsmiljöombud får lägga på sitt uppdrag.

– I teorin har vi rätt till den tid som krävs, men i praktiken är det ofta svårt att hinna med både arbetsmiljöarbetet och våra ordinarie arbetsuppgifter, såsom laborativt arbete eller undervisning, säger Carin Wibom.

Institutionen växer så det knakar och när personalstyrkan blir tillräckligt stor skulle rollen som arbetsmiljöombud kunna tillsättas som en tjänst – utan att belasta forskningsmedel. Detta skulle möjliggöra att tillräckligt med tid avsätts för det viktiga arbete som arbetsmiljöombuden driver.

Hur kontaktar man er om man behöver hjälp?

– Du är alltid välkommen att komma förbi kontoret, skicka ett mejl eller kontakta oss via Teams. Vi återkopplar så snart vi har möjlighet!, säger Mikaela Lagerqvist.

Carin Wibom, Mikaela Lagerqvist och Ylva Hedberg Fransson välkomnar medarbetarna att ta kontakt.

BildMattias Pettersson