Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-03-08

Pojkar extra drabbade av temperaturrelaterad spädbarnsdödlighet

NYHET Med hjälp av historiska data har forskare från Umeå universitet kunnat se hur spädbarnsdödligheten påverkades av temperaturförändringar under åren 1880–1950.

Text: Elin Andersson

Resurssvaga samhällen har ofta en högre nivå av spädbarnsdödlighet än rikare samhällen. Spädbarn är också extra känsliga för miljö- och klimatrelaterade hälsorisker. I en ny studie har forskare från Umeå universitet använt data från SMHI och digitaliserade kyrkböcker för att kunna följa både nyfödda barn och temperaturen i tre regioner i Västerbottens kustland. Man har studerat väderdata och alla registrerade nyfödda i regionerna mellan åren 1880–1950. Totalt fanns 135 738 barn med i datamaterialet och forskarna har undersökt barnens 28 första levnadsdagar.

Forskarna kunde se att spädbarnsdödligheten ökade vid både låga och höga temperaturer under den studerade perioden. De kunde också se att spädbarnsdödligheten hos pojkar var högre än den hos flickor.

– Med tanke på att vi har studerat spädbarnsdödlighet i ett subarktiskt klimat med långa och kalla vintrar så ligger det nära till hands att tro att kylan var den största faran för nyfödda under perioden 1880–1950. Det visade sig dock att även värmen, redan vid temperaturer strax över 20 °C, hade betydelse för risken att dö under första levnadsmånaden. Nyfödda pojkar var speciellt sårbara för detta och effekten av värmen minskade inte under tidsperioden vi undersökte, berättar Lena Karlsson, docent i sociologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom den nya studien.

Än idag är den neonatala dödligheten generellt sett högre bland pojkar jämfört med flickor.

– Att pojkar har högre dödlighetsrisk under första levnadsmånaden är bland annat relaterat till att pojkar har större risk att födas för tidigt, vilket i sin tur ökar risken för både sjukdom och neonatal dödlighet. I de studier vi utfört av spädbarnsdödligheten 1880–1950 har vi kunnat se att pojkar har högre dödlighet under hela första levnadsåret, men även innan födelsen i form högre risk för dödföddhet.

Förbättringar i levnadsstandard

Under den period som forskarna har tittat på så förbättrades levnadsstandarden i Västerbotten, vilket ledde till en generellt minskad nivå av spädbarnsdödlighet.

– Det är många samverkande saker som var viktiga för att minska den temperaturrelaterade neonatala dödligheten. Särskilt betydelsefullt var den utveckling av mödra- och förlossningsvården som skedde från 1930/40 och framåt, samt införandet av antibiotika. Globalt sett utgör infektioner, till exempel lunginflammation, än idag en av de vanligaste orsakerna till att barn dör under sin första levnadsmånad. Sanitära förbättringar i förlossningsvård och levnadsstandard under 1900-talet var också faktorer som minskade risken för bakteriella infektioner, särskilt under varma sommarmånader.  Förbättringen i uppvärmning av bostäder var ytterligare en viktig faktor, den gjorde både mödrar och nyfödda mindre exponerade för extrem kyla under vintermånaderna, fortsätter Lena Karlsson.

Men trots en allt bättre levnadsstandard så ökade både den köld- och värmerelaterade dödligheten för pojkar under den senaste perioden som forskarna tittade på, 1930–1950.
– En tänkbar förklaring är att amningen generellt sett sjönk i Sverige under 1940–1950-talen, vilket i sin tur påverkade nyföddas hälsa negativt. Pojkars biologiskt sett större sårbarhet under första levnadsmånaden kombinerat med den alltmer sjunkande amningsfrekvensen kan göra att effekten av extrem kyla och värme fått större betydelse under denna period. För nyfödda som flaskmatades under varma sommarmånader ökade risken för infektion i mage och tarm genom kontaminerat vatten. Under de kallaste vintermånaderna ökade risken för bland annat luftvägsinfektioner, även i dessa fall har amningen en skyddande effekt. 

Att lära inför kommande klimatförändringar

Internationell forskning visar att både klimatförändringar och luftföroreningar har en negativ påverkan på gravida kvinnor, deras foster och det nyfödda barnet.

– I synnerhet är det effekten av värme som ökar risken för att födas för tidigt eller att dö under sin första levnadsmånad och man har kunnat se att denna risk ökar redan vid temperaturer strax över 20 °C. Utifrån resultaten av vår forskning kunde vi se liknande mönster i värmerelaterad neonatal dödlighet. Om värmeböljor etc. blir vanligare framöver så riskerar länder som idag fått ner sin spädbarnsdödlighet till väldigt låga nivåer att drabbas av andra negativa effekter, till exempel i form av fler barn som föds för tidigt. Det blir därför av större vikt att identifiera särskilt sårbara grupper i samhällen som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringar, säger Lena Karlsson.

 

Om den vetenskapliga artikeln:

Junkka, J., Karlsson, L., Lundevaller, E., & Schumann, B. (2021). Climate vulnerability of Swedish newborns: Gender differences and time trends of temperature-related neonatal mortality, 1880–1950. Environmental Research, 192. Published. https://doi.org/10.1016/j.envres.2020.110400

Kontaktinformation

Lena Karlsson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 56 92