Riskfyllda alkoholvanor bland äldre

Den aktuella studien har undersökt två typer av dryckesmönster. Den första är riskkonsumtion, vilket innebär regelbunden alkoholkonsumtion som kan skada hälsan. Den andra är intensivkonsumtion, så kallad ”binge drinking”, där en person dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle.

– Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt även bland de allra äldsta, inklusive personer från 80 år och äldre. Att få med deras erfarenheter i forskningen är viktigt i sig, säger Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete och CEDAR, Umeå universitet.

Studien bygger på data från nästan 12 000 personer i åldrarna 65–90 år. Resultaten visar tydliga skillnader mellan regioner, kön och ålder. I Västerbotten drack till exempel nästan 40 procent av männen i åldrarna 65–75 år på risknivå. Bland män 80–90 år var andelen ungefär 20 procent. För kvinnor var nivåerna generellt lägre.

Forskarna såg också att många äldre med hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller högt blodtryck, fortfarande drack på höga nivåer. Detta trots att de generellt avråds från alkohol.

Olika riskfaktorer för män och kvinnor

Studien visade att riskerna med drickande varierade mellan könen.

Kvinnor med högre utbildning eller inkomst var mer benägna att dricka på risknivå. Det gällde även de som hade depressiva symtom och de som hade förlorat familjemedlemmar.

För män var det vanligare att de med högre BMI, färre mediciner och större självständighet i vardagen drack mer.

Vi har funnit att äldre vuxnas dryckesmönster är kopplade till hälsa, socialt liv och emotionellt välbefinnande

En faktor som minskade risken för hög konsumtion var aktivt deltagande i religiösa eller andliga sammanhang. Det gällde för både män och kvinnor.

– Vi har funnit att äldre vuxnas dryckesmönster är kopplade till hälsa, socialt liv och emotionellt välbefinnande. Att förstå dessa skäl är avgörande om vi vill främja ett hälsosammare åldrande, säger Jemberie.

Jemberie betonar att alkoholkonsumtion i hög ålder måste förstås i ett bredare perspektiv än bara fysisk hälsa.

– För vissa representerar alkohol självbestämmande, för andra är det ett sätt att främja social samhörighet och engagemang. När vi kommunicerar risker måste vi också förstå de psykosociala orsakerna till drickandet, säger han.

Han pekar på att förlust av struktur och rutiner efter pensionen kan vara en viktig orsak till ökat drickande. Vi väger ofta de omedelbara belöningarna med att dricka, som avslappning och social gemenskap, mot hälsorisker som kan kännas avlägsna.

Behov av förebyggande insatser

Forskarna menar att resultaten visar på behovet av insatser som inte bara fokuserar på att informera om hälsorisker. Det behövs också åtgärder som stärker äldre människors sociala och psykosociala välmående.

– Jag tror därför att allt förebyggande arbete och riskkommunikation bör utgå från de faktorer som äldre själva ser som viktiga för sin livskvalitet, säger Jemberie.

Den nuvarande studien är en tvärsnittsstudie. En tvärsnittsstudie innebär att forskarna samlar in information vid ett enda tillfälle för att få en ögonblicksbild av situationen. Studien kan visa mönster och samband, men inte avgöra orsak och verkan. Nästa steg är att förstå utvecklingen över tid.

– Vi behöver fler studier och analyser för att förstå mekanismerna bakom, så att vi kan utveckla mer träffsäkra förebyggande insatser, säger Jemberie.

Forskargruppen planerar att fortsätta samarbetet mellan Umeå universitet och partnerinstitutionerna i Sverige och Finland. Det långvariga arbetet med GERDA-undersökningen har gjort denna forskning möjlig. GERDA står för ”Gerontological Regional Database” och är en långsiktig studie som samlar in data om hälsa, livsstil och levnadsvillkor bland äldre i Sverige och Finland. Tack vare GERDA kan forskarna följa utvecklingen över tid och få en djupare förståelse för äldres livssituation.