"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2024-05-14 Uppdaterad: 2024-05-22, 15:16

Säkerhet i norr – en ny era av förändring

NYHET I en värld präglad av ökad global osäkerhet är frågor kring Sveriges säkerhet högt prioriterade. En central diskussion är Natos roll vid en eventuell krissituation i Sverige. Niklas Eklund, professor vid institutionen för statsvetenskap vid Umeå universitet, belyser den komplexa problematiken kring detta ämne. Samtidigt framhåller han betydelsen av det nära samarbetet mellan Sverige och Finland när det gäller att värna demokrati och trygghet i en tid av ökande global osäkerhet.

Min högst personliga bedömning är att Nato-medlemskapet kommer att blåsa liv i talesättet om att vi ska gå hand i hand

En återkommande fråga i samhället idag är hur snabbt Nato skulle kunna bistå Sverige vid en krissituation, och enligt Niklas är svaret på denna fråga komplex och beror på flera faktorer. Han förklarar att det inte finns någon fastställd tidslinje för hur snabbt ett stöd skulle kunna mobiliseras på grund av den komplexa naturen av modern hybridkrigföring.

– När du säger komma till Sveriges hjälp, så antar jag att det är inom ramen för direkt militär hjälp vid ett angrepp. Svaret är att vi vet inte hur lång tid det skulle ta. Det beror dels på vilket slags angrepp eller vilket slags krigföring det i så fall skulle handla om. Det som vi kallar för gråzonsproblematiken ställer till det, för hur vet vi om en hackerattack är antagonistisk, alltså fientlig, eller inte, vem som står bakom och i vilket syfte den utförs, förklarar Niklas Eklund.

Vidare berättar Niklas Eklund att Nato-fördraget erbjuder möjlighet till stöd vid icke-militära kriser, såsom terroristattacker eller naturkatastrofer som skogsbränder. Detta stöd fokuserar på att stärka medlemsländernas civila motståndskraft och bistå, om en medlemsstats förmåga att hantera krisen är allvarligt hotad. Han säger dock att det är osannolikt att Nato skulle ingripa i rena civila kriser.

Hybridkrigföring vet vi ganska mycket om numera, men inte vad det kan ha för effekt på viljan eller förmågan hos Nato att kliva in som kollektiv säkerhetsaktör.

När det kommer till militära kriser och Natos eventuella ingripande för direkt militär hjälp vid ett angrepp, påpekar Niklas Eklund att det inte finns någon fastställd tidslinje för hur snabbt ett stöd skulle kunna mobiliseras.

– Det beror på den komplexa naturen av modern hybridkrigföring och svårigheten att fastställa om en handling är fientlig eller inte, säger Niklas Eklund.

Ju mer förberett ett land är civilt, desto snabbare kan militärt stöd mobiliseras. Dock säger Niklas Eklund att det inte finns någon garanti för snabb hjälp, och att det skulle krävas omfattande förhandlingar mellan medlemsländerna angående vem som ska bidra med vilken typ av stöd och till vilka kostnader.

– Det finns såvitt jag vet ännu ingen generell princip för hur gråzonsproblem ska hanteras inom Nato. Hybridkrigföring vet vi ganska mycket om numera, men inte vad det kan ha för effekt på viljan eller förmågan hos Nato att kliva in som kollektiv säkerhetsaktör. Det är ganska mycket upp till länderna själva än så länge, säger Niklas Eklund.

Finlands sak är vår

I en djupdykning i Finlands senaste presidentval talar Niklas Eklund om betydelsen av Alexander Stubb, en president med internationell profil, vars närvaro förväntas ge positiv uppmärksamhet åt Finland. Även om det inte förväntas några stora förändringar i landets utrikespolitik, tror Niklas Eklund på en ökad tydlighet.

– Alexander Stubb är ju redan en relativt känd figur in internationella sammanhang och sådant kan ju ge positiv uppmärksamhet. Någon omläggning av Finlands utrikespolitiska linje ska vi nog inte förvänta oss, snarare tvärtom men möjligen med ökad tydlighet. Det faktum att han talar svenska gör honom tillgänglig också för en svensk publik och det borde gynna förhållandet mellan våra demokratier, säger Niklas Eklund.

Vidare tar Niklas Eklund upp vikten av hur Finlands politik, kombinerat med svenskt Nato-medlemskap, kan påverka regionen. Han förutspår att den nära likheten mellan Sverige och Finland, både ekonomiskt och politiskt, kommer att fortsätta bidra till deras gemensamma syn på demokratins roll i världen och deras strategiska samarbete.

– Min högst personliga bedömning är att Nato-medlemskapet kommer att blåsa liv i talesättet om att vi ska gå hand i hand, säger Niklas Eklund.

Sverige och Finland är tillräckligt lika och ligger tillräckligt nära varandra för att dela uppfattning om risken för en fortsatt tillbakagång för demokratin som statsbärande princip i världen

Finland och Sveriges gemensamma intressen är viktiga. Niklas Eklund berättar att vi delar en önskan om att upprätthålla öppenheten i den globala handeln utan att kompromissa med vår säkerhet. Han tar också upp att likheterna i livsstil och konsumtionsmönster mellan länderna är grunden för deras samarbete.

Vidare förutspår Niklas Eklund att Alexander Stubb kommer att fortsätta den finska regeringens linje att satsa på utveckling av kommunikationer och transportmöjligheter i öst-västlig riktning. Han understryker det växande samspel mellan samhällsutvecklingen i norra Europa och de strategiska behoven som definieras i huvudstäderna.

– Jag skulle gissa att den sammanflätningen av politiska och ekonomiska intressen kommer att fortsätta utvecklas åtminstone under överskådlig tid framåt.

Den nära likheten mellan Sverige och Finland är deras gemensamma syn på demokratins roll i världen.

– Jag tror framför allt att Sverige och Finland är tillräckligt lika och ligger tillräckligt nära varandra för att dela uppfattning om risken för en fortsatt tillbakagång för demokratin som statsbärande princip i världen, säger han.

Han förklarar att vi ekonomiskt är beroende och sårbara i mer eller mindre samma försörjningskedjor som är avgörande för våra samhällens funktionalitet, åtminstone sett utifrån hur vi just nu är vana vid att leva.

– Eftersom vi lever i en tid när utrymmet för dialog och samförstånd minskar globalt och ersätts av olika typer av förhärdade attityder och beredskap att gå i krig mot det ena och det andra, så tror jag att vi har mycket att lära av varandra, avslutar Niklas Eklund.