"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2019-07-03 Uppdaterad: 2019-07-02, 13:35

Samband funnet mellan dåliga tänder och personlighet

NYHET Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll. Det visar den hittills största studien på området. Studien har letts av forskare vid Umeå universitet.

Text: Ola Nilsson

– Att tänderna är en del av kroppen blir tydligt i studien. Vi kan bland annat se att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies i tänderna, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid Odontologiska institutionen vid Umeå universitet och den som lett studien.

Karies och tandlossning hör till de allra vanligaste sjukdomarna i hela världen med både lidande och stora vårdkostnader som följd. Till skillnad från flera andra folksjukdomar är kunskaperna om hur ärftligheten, våra gener, påverkar risken att utveckla dessa tandsjukdomar fortfarande knappa. Att två personer som äter samma saker och sköter sin mun likadant ändå kan få olika många hål i tänderna är känt, men man har inte riktigt kunnat förklara varför.

Tidigare forskning har föreslagit ett antal gener som möjliga men ingen av dem har kunnat bekräftas. Det beror delvis på att komplexa sjukdomar, som karies och parodontit, kräver stora underlag för att dra slutsatser.

Den aktuella studien är en så kallad metaanalys där forskare har kombinerat data från å ena sidan nio stycken internationella kliniska studier med 62 000 deltagare, med å andra sidan uppgifter om självrapporterad tandhälsa från UK Biobank med 461 000 deltagare i Storbritannien. Underlaget har analyserats med scanning av miljontals strategiska punkter i arvsmassan, genomet. Det gör studien till den största i sitt slag.

Forskarna kunde identifiera 47 stycken nya lokus, det vill säga ställen på generna, med koppling till karies. Studien bekräftade dessutom ett sedan tidigare känt immunrelaterat risk-lokus med koppling till aggressiv tandlossning. Bland de gener som kunde kopplas till karies finns sådana med kända funktioner för bildning av tänder och käkben, för salivens skyddsförmåga och som påverkar vilka bakterier som finns på tandytan. Den gen som hade störst effekt kunde skattas till att ge skillnad på två kariesangripna tandytor. I klartext betyder det att den som har denna variation har två färre hål i tänderna än den som saknar den, allt annat lika.

I studien tittade man även på genetisk koppling till kardio-metabola folkhälsofaktorer som rökning, övervikt, utbildning och personlighet. Det gick även där att se en koppling till tandhälsan. Genom att göra en särskild analys, så kallad Mendelisk randomisering, kunde man se att det inte bara handlar om en samvariation utan att det också finns ett direkt orsakssamband mellan karies och kardio-metabola riskfaktorer.

– Det är värdefullt att bättre kunna kartlägga vilka som särskilt ligger i riskzonen för problem med tänderna. Men alldeles oavsett vilket arv man bär på, gäller för alla att god munhygien och bra kostvanor är det viktigaste man själv kan göra för att minska risken för karies och tandlossning, säger Ingegerd Johansson.

Studien har genomförts inom GLIDE-konsortiet (Gene Lifestyle Interactions in Dental Endpoints) och stöds av Vetenskapsrådet. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communication.

 

Om publiceringen

Genome-wide analysis of dental caries and periodontitis combining clinical and self-reported data
Dmitry Shungin, Simon Haworth, Kimon Divaris, Cary S. Agler, Yoichiro Kamatani, Myoung Keun Lee, Kelsey Grinde, George Hindy, Viivi Alaraudanjoki, Paula Pesonen, Alexander Teumer, Birte Holtfreter, Saori Sakaue, Jun Hirata, Yau-Hua Yu, Paul M. Ridker, Franco Giulianini, Daniel I. Chasman, Patrik KE. Magnusson, Takeaki Sudo, Yukinori Okada, Uwe Völker, Thomas Kocher, Vuokko Anttonen, Marja-Liisa Laitala, Marju Orho-Melander, Tamar Sofer, John R. Shaffer, Alexandre Vieira, Mary Marazita, Michiaki Kubo, Yasushi Furuichi, Kari E. North, Steve Offenbacher, Erik Ingelsson, Paul W. Franks, Nicholas J. Timpson, Ingegerd Johansson.
doi: 10.1038/s41467-019-10630-1.

Läs artikeln

Kontakt