NYHET Dagens sexualundervisning på högstadiet behöver breddas med fler representationer av funktionsvariationer, intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna oväntade inspel från eleverna i klassrumsundervisningen. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Doktoranden Hannele Junkala har varit på plats i klassrum och observerat sexualundervisningen.
BildJohnér Bildbyrå ABHannele Junkala har under sin doktorandtid analyserat sexualundervisningens innehåll i fem biologiböcker för årskurs 7–9 och gjort observationer på plats i klassrummen hos tre biologilärare i årkurs 8. Hennes avhandling visar att undervisningen kommit en bit på väg i att spegla samhällsförändringar när det gäller samkönade relationer och transpersoner. Dock behövs det fler nyanser av hur människor på olika sätt förändrar sina kroppar och identiteter.
– Något som knappt syns i sexualundervisning är intersex som är ett paraplybegrepp för mer än 40 könsvariationer utifrån olika kombinationer av kromosomer, inre och yttre könsorgan. I böckerna saknas även asexualitet, en sexuell läggning som innebär att en sällan eller aldrig upplever sexuell attraktion, säger Hannele Junkala.
Flersamma relationer (bestående av fler än två vuxna) förpassas i de få förekommande exemplen till länder långt borta, trots att sådana relationer finns även här i Sverige.
Trots lärares goda ambitioner uppstår under klassrumsundervisning också olika spänningar som lärare har att balansera, till exempel mellan transfobiska uttalanden och skolans värdegrund om att inte kränka utifrån könsidentitet.
Hannele Junkala är ansluten till Genusforskarskolan.
BildHans Karlsson– Under mina klassrumsbesök observerade jag hur lärare kunde använda sådana spänningar för att utmana fördomar och heteronormativa antaganden. Särskilt intressant var lärares hantering av oväntade inslag i klassrummet. Bland annat förekom att elever nämnde olika begrepp, såsom cum, nut och NNN. Ibland förbisåg läraren det, men när det oväntade istället fångades upp uppstod ett engagemang och diskussioner bland eleverna som bidrog till nytt innehåll i sexualundervisningen, säger Hannele Junkala.
Hennes slutsatser är att sexualundervisningens innehåll behöver utmanas och breddas. Resultaten i avhandlingen kan bidra till utveckling av nytt innehåll i läromedel och i klassrumsundervisning.
– Ytterst handlar det om att förebygga kränkningar och mobbning genom att främja en sexualundervisning med möjligheter till igenkänning för alla elever, säger Hannele Junkala.
Hannele Junkala är lärarutbildare på Högskolan Dalarna i Falun sedan 2011 och har dessförinnan undervisat i de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik huvudsakligen i grundskolans senare årskurser. De senaste fem åren har hon varit doktorand i ämnesdidaktik vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt i Genusforskarskolan, Umeå universitet.
Fredagen den 26 januari försvarar Hannele Junkala, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt Genusforskarskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Balansakter - kroppar, sexualiteter och det oväntade: kritiska och didaktiska perspektiv på sexualundervisning inom biologiämnet. Disputationen äger rum klockan 13.15 i Rotundan, Universum, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Annica Gullberg, KTH, Stockholm.
