Skogen bortom virket – om känslor, relationer och plats

Några upplevde rentutav att avståndet stärkte deras band till fastigheten

I dag äger över 300 000 enskilda skogsägare omkring hälften av Sveriges produktiva skogsmark och skogsägarna har genomgått stora förändringar. Få är beroende av skogen som huvudsaklig inkomst. Fler bor långt från sin mark. Andelen kvinnliga skogsägare har ökat. Samtidigt har skogens sociala värden, som rekreation och välbefinnande, fått större betydelse.

I sin avhandling i kulturgeografi undersöker doktoranden Sabina Bergstén vid Umeå universitet de sociala och känslomässiga dimensionerna av skog och skogsägande. Hon studerar hur skogsägare upplever sin skog, hur relationer och genus formar ägandet och hur privata och allmänna intressen möts.

Resultaten visar att geografiskt avstånd inte automatiskt behöver innebära känslomässig distans. Skogsägare som hade ärvt marken, hade familjeband till platsen eller ett fritidshus på fastigheten kunde känna stark samhörighet med sin skogsfastighet, även om de bodde långt därifrån. För vissa är skogen mindre kopplad till ekonomi och mer till fritid, sociala sammanhang eller ett långsiktigt förvaltarskap.

–  För vissa betydde också den geografiskt avlägsna skogsfastigheten med ett fritidshus en fast förankring i deras liv. Några upplevde rentutav att avståndet stärkte deras band till fastigheten, säger Bergstén.    

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 51 privata skogsägare i Vilhelmina kommun i Västerbotten och i Hässleholms kommun i Skåne. Nästan lika många kvinnor som män deltog, i olika åldrar och med olika stora fastigheter. Ägarna bodde både nära och långt ifrån sin skog. Dessutom genomfördes gruppintervjuer med invånare i Dalasjö i Vilhelmina kommun.

– Min avhandling bidrar till att utveckla och fördjupa förståelsen av sociala och känslomässiga dimensioner kopplade till skog och skogsägande i Sverige, säger Sabina Bergstén.

När genus finns i skogen

Avhandlingen undersöker även hur genus tar sig uttryck i relation till skogsägande. Intervjuerna visade på skilda erfarenheter. En del kvinnor och män upplevde att kön inte spelade någon roll alls. Andra kvinnor beskrev hur de kände sig fysiskt och socialt exkluderade från vissa platser och aktiviteter kopplade till ägandet, där män var mer dominerande. Män bedömdes vara mer aktiva och med värderingar i linje med det produktionsinriktade skogsbruket.

Samtidigt visar avhandlingen att avvikelser från traditionellt produktionsinriktade ideal i vissa fall uppfattades positivt. När kvinnliga skogsägare betonade naturvärden i stället för ekonomiska beskrevs detta som nyskapande av några manliga skogsägare.

– Resultaten pekar på att de vedertagna genuspraktikerna inom svenskt skogsägande möjligen kan vara under förändring, även om ojämlikheter fortfarande finns kvar, säger Sabina Bergstén.

Privata känslor och allmänna intressen

En annan central del av avhandlingen handlar om mötet mellan privata skogsägare och allmänna intressen, som allemansrätten samt planering för rekreation och bevarande av naturvärden. De flesta skogsägare accepterade att allmänheten använder skogen inom ramen för allemansrätten.

Det är viktigt att i planeringsprocesser förstå och ta hänsyn till känslomässiga aspekter

Samtidigt var vissa positiva till möjliga statliga eller kommunala planeringsåtgärder på deras mark, medan andra var osäkra eller negativa. För de senare handlade tveksamheten inte enbart om ekonomi, juridik eller äganderätt, utan också om känslor kopplade till ägandet och till skogen som en speciell och unik plats.

Det var skogsägare som uttryckte att de inte ville sälja eller genomföra ett byte av sin skog i en planeringsprocess eftersom deras känslor för den specifika platsen var nära förenad med att de, till exempel, ärvt marken och därför ville fortsätta äga och förvalta skogen för kommande generationer förklarar Sabina Bergstén.

– För att kunna hantera eventuella motsättningar mellan privata och allmänna intressen är det därför viktigt att i planeringsprocesser förstå och ta hänsyn till känslomässiga aspekter som också ingår i skogsägandet, säger hon.

Skogens sociala värden lokalt

Studien i Dalasjö visar hur skogen bär på platsbundna och flera olika sociala värden för byinvånarna. Framför allt lyfte byinvånarna hur den närbelägna skogen var förenad med deras vardagliga liv och det lokala sammanhanget i byn. Byborna hade till exempel delvis varit med att konstruera infrastrukturen som fanns i skogen för olika aktiviteter. Studien pekar på ett tydligt behov av att integrera ett mer uttalat platsperspektiv i arbetet med skogens sociala värden.

– Det behövs tas större hänsyn till mångfalden av skogsägare och perspektiv på skogsägande och skog bortom ekonomiska värden. De sociala och känslomässiga dimensionerna av skog och skogsägande behöver få en mer uttalad plats i policy, planering och skogsbruk, avslutar Sabina Bergstén.