"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-10 Uppdaterad: 2022-11-11, 08:21

Stort engagemang i konferens med specialpedagogiska frågor

NYHET Den nordiska konferensen Gemensamma Vägar är en mötesplats för olika aktörer från förskola, skola, skolmyndigheter och akademi. Konferensen roterar mellan Sverige, Norge och Finland och i år var det tjugonde gången som den arrangerades.

Syftet med konferensen är att diskutera specialpedagogiska frågor ur olika perspektiv och att deltagarna skall få tillgång till forskning och pedagogisk kompetens som finns vid de nordligaste universiteten i Sverige, Norge och Finland. Dessutom syftar Gemensamma Vägar till att skapa förutsättningar för nätverksbyggande inom och mellan ländernas skolaktörer och forskare.

Likvärdig utbildning

Temat för årets konferens var Likvärdig utbildning genom utveckling- och forskningssamverkan, ett ämne som skolaktörerna tidigt signalerade behovet av. Intresset för deltagande var stort och över 150 personer kom till konferensen i Umeå.

Svensk skola, var för ca 20–30 år sedan, en av världens mest likvärdiga skola. Den likvärdiga skolan bidrog till en kunskap om skyldigheter och rättigheter som medborgare och den gav eleverna en likvärdig kunskapsbas. Ju bättre skolan bidrar till likvärdig utbildning, desto mer ökar chansen till att människor, oavsett ålder, blir delaktiga i samhället, vilket är viktigt för ett lands demokrati.

- Av dessa skäl ville vi bidra till en mötesplats där skolpolitiker, skoltjänstemän, forskare och pedagoger gavs möjlighet till att reflektera kring betydelsen av att skolan är likvärdig och hur vi kan arbeta för att skapa en sådan skola. Konferensledningen som består av skolaktörer och forskare från de tre länderna ville bidra till att diskutera likvärdig skola i relation till pågående eller avslutade forsknings och utvecklingssamarbeten (FoU), berättar Gerd Pettersson, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen och en av arrangörerna för årets konferens.

Plenarföredrag av inbjudna talare

Under konferensdagarna erbjöds föredrag av särskilt inbjudna talare, däribland Torill Moen, professor i specialpedagogik vid NTNU och Nord Universitet i Norge, som pratade om anpassad utbildning och tidiga insatser i norska skolor. Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet var inbjuden att tala om möjligheter, hinder och dilemman i utvecklingen av inkluderande skolor. Ann-Katrine Risberg, universitetslärare och doktorand vid Åbo Akademi pratade om hur man kan ge alla elever möjlighet till en god läs- och skrivutveckling. Även representanter från finska, norska respektive svenska skolmyndigheterna medverkade i ett pass om likvärdig utbildning. 

Dialoggrupper

Därutöver kunde deltagarna välja bland elva olika sk. dialoggrupper, forskningspresentationer med efterföljande fråge- och diskussionsstund. En av dessa presentationer hölls av Johan Edin, doktorand vid Pedagogiska institutionen, vars avhandlingsarbete handlar om hur specialklasser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar legitimeras, organiseras och utvecklas. Johan presenterade resultat från en intervjustudie med elevassistenter, hur de talar om särskiljande specialpedagogiska verksamheter och elever diagnostiserade med ADHD och autism.

Elevassistenten i fokus

I sin presentation berörde Johan Edin den otydlighet som är förknippad med yrkesgruppen elevassistenter. Det handlar om både uppdraget som elevassistent, vad de förväntas göra, men också om att elevassistenter väldigt ofta återfinns i specialverksamheter som riktar sig till elever som har diagnostiserats med ADHD och/eller autism. Det innebär att en yrkesgrupp som många gånger saknar någon form specialpedagogisk utbildning förväntas hjälpa och stötta de elever som anses vara i behov av särskilt stöd.

Den elevgrupp som återfinns i dessa verksamheter betraktas ofta som ett kollektiv som definieras utifrån diagnoser och inte alltid utifrån individuella behov. Hur elevassistenterna skapar sina egna identiteter och elevernas är viktigt att belysa då det påverkar graden av inkludering och särskiljande inom svensk skola för diagnostiserade elever, men det riktar också fokus mot maktförhållanden i relationen elev och elevassistent. I förlängningen handlar det om huruvida de, så kallade, kategoriska perspektivet och neuropsykiatriska paradigmet utmanas eller förstärks i särskiljande verksamheter. 

- Att presentera detta ämne för deltagarna på konferensen var roligt och utmanande. Intresset från åhörarna var enormt och lite oväntat men det innebär en bekräftelse på att det som jag undersöker är av intresse för fler än enbart de som vistas inom den akademiska världen och det är nog den bästa bekräftelsen som en doktorand kan få, säger Johan Edin.

Det bästa med årets konferens

Gerd Pettersson och Kim Wickman, också universitetslektor vid Pedagogiska institutionen och en av arrangörerna, är mycket nöjda med årets konferens.

- Det var mycket som blev bra - att vi lyckades matcha föreläsningarnas innehåll mot det önskade temat, att det kom så många konferensdeltagare och att äntligen träffas efter pandemins uppehåll. Det är värdefullt med kunskapsinhämtning, samtal och reflektion över ämnes-, professions- och nationsgränserna, sammanfattar Gerd och Kim.