Studenterna hjälpte till att forma framtidens basår

När basåret skulle göras om, vägde studenternas synpunkter tungt. Maja Melander som pluggar till skogsvetare och Mi Ribacke, civilingenjörsstudent i energiteknik, som båda läst basåret var med i arbetet. I mitten Olow Sande, programansvarig, och Cecilia Rydberg, studievägledare, på basåret.

BildAnna-Lena Lindskog

Basåret har funnits sedan 1993 och varit mycket omtyckt av studenterna. Samtidigt har det funnits saker de hade velat ändra om de kunnat.

– Jag ville inte läsa biologi, kursen var onödig utifrån det jag ville plugga sedan säger Mi Ribacke som i dag läser civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Varför hade vi inte kunnat läsa mer matte eller programmering på basåret? Jag hade behövt det, det var jobbigare att börja plugga till civilingenjör än jag trodde.

Bakgrunden till förändringarna på basåret är den nya läroplanen för gymnasieskolan som trädde i kraft 2025. Kursupplägget justeras för att matcha med de som läst motsvarande kurser på gymnasiet. Det gjorde det samtidigt möjligt att göra strukturella ändringar.

– Det roliga är att när man börjar rucka på saker, kan plötsligt saker som tidigare ansetts omöjliga bli möjliga, säger Olow Sande, programansvarig för basåret. Det kommer fram nya idéer, nya arbetssätt. Vi såg att sådant vi sagt nej, nej, nej till förut faktiskt kunde funka.

Enklare programstruktur behövdes

Det fanns en del knutar att lösa upp. Ett problem var att basårsstudenter behövt välja ett kurspaket för hela året redan på sommaren, när de precis antagits.

– Det är ganska administrativt krävande att jaga studenter för göra sina val, säger studievägledaren Cecilia Rydberg. Vi har dessutom haft ett annat upplägg på våra kurser än på gymnasiet, vilket gjort det svårt att förstå vilka kurser som motsvarar varandra. Man har fått sitta och granska om studenter sökt rätt kurser för att få den behörighet de behöver.

– Det var förvirrande att välja kurser, säger Mi Ribacke. Hälften av mina vänner ångrade sina val sedan på våren och behövde byta kurspaket.

– För den behörighet jag behövde var jag tvungen att plugga 150 procent redan första perioden på basåret, berättar Maja Melander. Det kändes väldigt läskigt, det var så mycket nytt och jag visste inte om jag skulle klara av det.

Två huvudspår

Förändringarna som börjar gälla hösten 2027 handlar mycket om att renodla och förenkla. Fyra kurspaket görs om till två huvudspår: teknik eller naturvetenskap. På höstterminen läser alla basårsstudenter samma kurser; kemi, fysik och matematik. 

De som vill plugga vidare på ett naturvetenskapligt program, till exempel life science, ägnar våren åt kurser i biologi, kemi och fysik. De som tänker söka ingenjörsutbildning väljer teknikspåret, där man bara läser matte och fysik på våren.

De som vill plugga vidare till apotekare, biomedicinare eller läkare behöver komplettera det naturvetenskapliga spåret med en extra kurs i matematik och fysik. Det innebär studier med 150 procents studietakt under våren.

Mer utrymme för programmering

En annan nyhet är att det i teknikspåret ingår en avslutande matematikkurs som ungefär motsvarar Matematik 5 på gymnasiet. Den krävs inte för behörighet, men är något Mi och andra ingenjörsstudenter efterfrågat.

– 70 procent av de som börjar på civilingenjörsprogram har läst mer matte på gymnasiet än vad som ingår i basåret. De kan tycka att mycket av matten i början är repetition, medan de som kommer från basåret har det kämpigt. Vi har också velat ge mer utrymme för programmering i den nya mattekursen, så att basårsstudenterna ska bli mer förberedda på det, säger Olow Sande.

– Tänk att jag bad om mer programmering, inflikar Mi Ribacke och skrattar. Är det inte sjukt!

Jag är jätteglad att jag gick basåret, för jag fick en så bra grund för att plugga på universitet. Man får också otroligt mycket kontakter och vänner.

”Mycket plugg, men otroligt kul”

Vad tror ni att nya basårsstudenter kommer att uppskatta mest med det nya upplägget?

– De vet ju inte hur det var innan, säger Mi Ribacke. Men, jag tror att det blir lättare för dem att välja kurser.

– Det blir också lättare att få tag på information inför att välja spår när man redan är inne på basåret, säger Maja Melander.

Vad skulle ni säga till någon som funderar på att gå basåret? Vad ska man vara beredd på?

– Att det blir mycket plugg, men det är också otroligt kul, säger Maja Melander. Jag är jätteglad att jag gick basåret, för jag fick en så bra grund för att plugga på universitet. Man får också otroligt mycket kontakter och vänner. Oftast hänger man kanske mycket inom det egna programmet, men har man gått basåret känner man folk lite överallt.

Både Maja och Mi har haft en aktiv del i arbetet med att förändra basåret. Maja har varit studentrepresentant i den projektgrupp som gjort översynen och Mi har suttit i basårets programråd och kommit med förslag som finns med i det nya upplägget.

– Det har varit fantastiskt roligt att ha med studenterna hela vägen i projektet, säger Olow Sande. Våra studenter är engagerade, vågar ta plats – och även om vi inte alltid har kunnat göra de ändringar som de bett om, när de bett om dem, så har vi lyssnat och tagit med oss det tills vi fick möjligheten att göra ändringar!