Sveriges klimatarbete har backat: ”Men vi måste accelerera”

Expertorganet Klimatpolitiska rådet utvärderar ifall regeringens politik är förenlig med de klimatmål som Sverige har. Den 29 mars kom årets rapport och huvudbudskapet är ett upprepande från tidigare år: Klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen behöver minska snabbare än hittills. 

Annika Nordlund är docent, lektor och prefekt vid Institutionen för psykologi.

BildMattias Pettersson

Ni återkommer med samma budskap år efter år, hur kommer det sig? 
– Det beror på många saker. FN:s klimatpanel IPCC släppte sin rapport den 20 mars och där kan man konstatera att till viss del går klimatförändringarna snabbare än man tidigare trott. Behovet av acceleration blir bara ännu större, säger Annika Nordlund, och fortsätter: 
– I Sverige tror jag att det generellt handlar om att vi inte haft majoritetsregering de senaste mandatperioderna, vilket skulle behövas för att ta vissa beslut som påverkar både vardag och näringsliv i Sverige. Att bedriva tuff, progressiv och accelererande klimatpolitik kräver en bred överenskommelse. Trots att samtliga partier utom ett står bakom klimatlagen och klimatmålen är det inte samsyn för hur man ska nå dit, säger hon.

Även FN:s klimatpanel har ett upprepat budskap. Samtliga rapporter de senaste åren har angett en ton av större konsensus om att det är människan som skapat klimatförändringarna, och om inte tillräckligt görs inom kort tid kommer det att få allvarliga konsekvenser. 

Läs Klimatpolitiska rådets rapport

Läs rapporten från IPCC.

Kommer rapporten från FN:s klimatpanel att påverka sittande regering och övriga länders klimatpolitik? 
– Jag hoppas det, men det återstår att se. Det inte är första rapporten från FN:s klimatpanel som varit gravallvarlig. Men vi ser en tröghet i den politiska sfären att agera. Alla håller med, tar till sig och betonar allvaret. Men det räcker ju inte, man måste lägga fram politiska förslag som faktiskt driver förändring åt det hållet så att vi får minskade utsläpp. Det måste vi göra nu. Det är sju år kvar till 2030. Även om vi minskar utsläppen så ser det inte ut som att vi kommer att nå målen enligt FN:s klimatpanel, säger Annika Nordlund. 

Sverige sätter sig i baksätet

Sverige har tidigare setts som ett föregångsland i klimatarbetet. Men årets rapport från Klimatpolitiska rådet ger en annan bild.  
– Sverige har haft skarpare miljömål än man behövt ha, vi har gått längre och legat i framkant. Men nu tar vi ett steg tillbaka och det tycker vi är anmärkningsvärt. Även övriga Europa har reagerat på att Sverige sätter sig i baksätet då vi under lång tid suttit i framsätet och drivit på, säger Annika Nordlund. 

De politiska beslut som tagits under 2022, oberoende av regering, ser ut att leda till ökningar av våra utsläpp snarare än minskningar. 

Hon betonar att årets rapport är en granskning av såväl den sittande som förra regeringen, då det skedde ett maktskifte under året. Att det var valår är troligtvis en av anledningarna till att klimatarbetet inte prioriterats.  
– Det vi kan konstatera är att de politiska beslut som tagits under 2022, oberoende av regering, ser ut att leda till ökningar av våra utsläpp snarare än minskningar. 
Men den sittande regeringens lovord om att sänka reduktionsplikten för att minska priset på drivmedel lyfter hon som särskilt motverkande av klimatmålen. 
– Det är sådant som folk har höjt på ögonbrynen åt runt om i Europa. 
Beslutet togs delvis med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och ökade oljepriser. Men Klimatpolitiska rådet påpekar att man i EU hållit fast vid överenskommen färdriktning i klimatomställningen trots kriget, medan Sverige ändrat riktning.  
Klimatpolitiska rådet uppmanar därför ett bättre rustat samhälle som är mindre känsligt för kriser och påverkar klimatarbetet.  
– Det är olyckligt om vi inte har en robust klimat- och miljöpolitik som tål de här chockerna som kan komma med exempelvis pandemi och krig. Man behöver bygga upp samhället så att vi mäktar med den typen av kriser och inte drar tillbaka redan klubbade beslut. För kriser kommer, nu har vi lärt oss det, säger Annika Nordlund.  

Som ledamot i Klimatpolitiska rådet bidrar Annika Nordlund med förståelse och analys av politikens konsekvens för människor. – Ett medskick till politiken är att det finns behov av att förstå att olika åtgärder både drabbar men också accepteras olika, utifrån en rad olika förutsättningar hos människor, både psykologiska – som attityder, normer och värderingar men även socioekonomiska aspekter, bor man i stad, bor man på landet och så vidare, säger hon.

BildMattias Pettersson

Varje ny regering har från tillträdesdatum ett år på sig att ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Än finns ingen sådan för sittande regering. I Klimatpolitiska rådets rapport finns en rad rekommendationer kopplade till handlingsplanen. Att det måste vara en plan för acceleration, på både lång och kort sikt, är givet. 
– Vi ser en tendens att man satsar mer på 2045-målen och kommer inte nå 2030-målen. Men Klimatpolitiska rådet slår fast att vi inte kan ersätta det ena med de andra, vi måste nå båda målen, säger Annika Nordlund. 
En annan rekommendation är att se över alla samhällsmål, så att de rimmar väl med klimatmålen.  
– Det är viktigt att regeringen ser över samtliga samhällsmål, inte bara de som rör miljö och klimat, utan allt, från välfärd, hälsa och ekonomi etcetera, och ser hur går de här ihop med våra miljömål. Finns synergier eller är de till och med i kollisionskurs, säger Annika Nordlund.  

Klimatpolitiska rådet betonar också arbetet med att utveckla en tydligare och mer positiv berättelse om Sveriges klimatomställning. 
– Ofta pratar vi i termer om att vi ”måste avstå”, ”vi får inte”, och det blir en negativ bild av ett hållbart samhälle. Vi behöver skapa bilden av det hållbara Sverige som mer positiv, det kanske till och med kan bli bättre – ett hälsosammare liv, ett lägre tempo. Så att människor blir motiverade till varför de behöver göra uppoffringar i dag. 

Universitetets har en roll i klimatomställningen

För att klara av alla de utmaningar som klimatanpassningen kräver, allt från robust politik till hur människor drabbas och bäst nås med kommunikation, kräver kompetens och kunskap. I detta har universitetet en viktig roll.  
– Dels har vi vår självklara roll, att bedriva forskning och utbildning. Vi har ju redan i dag forskning och utbildning som har berörelsepunkter mot klimat. Det är också ett pågående arbete vid Umeå universitet att få in FN:s klimatmål i utbildningar på ett tydligare sätt. Så att studenterna har med sig det i bagaget, när de går ut i sitt professionella liv; att förhålla sin kompetens och kunskap till de klimatmål som världen försöker eftersträva. I stort behöver universitetet bidra med kompetens och kunskap där det kommer nya behov. Vi behöver vara redo att följa behovet och se var vi behövs. Som kunskapsinstitution är vi redan i dag av naturen en del av det här.

Ett pågående arbete vid Umeå universitet är att få in FN:s klimatmål i utbildningar på ett tydligare sätt. Så att studenterna har med sig det i bagaget, när de går ut i sitt professionella liv.

Fredag den 31 mars arrangeras ett event i Ljusgården i Lärarutbildningshuset med fokus på detta riktat till studenter, medarbetare och allmänhet. Annika Nordlund kommer då att presentera Klimatpolitiska rådets rapport, därefter sker ett panelsamtal kring universitetets roll i klimatomställningen. I panelen sitter Annika Nordlund tillsammans med representanter från studentkåren, ledning, styrelsen och forskningen.  

Kontakt Annika nordlund

Annika Nordlund Universitetslektor

E-post

090-786 78 30