NYHET I samband med FN:s klimattoppmöte COP26 lanseras ett nytt unikt internationellt nätverk för klimatråd eller motsvarande. Forskare vid Umeå universitet sitter med i båda de svenska klimatråden som ingår i nätverket. – Nätverkets syfte är att stötta det nationella och internationella arbetet som krävs för en klimatomställning, säger Carina Keskitalo, forskare vid Umeå universitet tillika vice ordförande för Nationella expertrådet för klimatanpassning i Sverige.
Ett nytt internationellt nätverk för klimatråd och motsvarande i en rad olika länder lanseras under klimattoppmötet COP26 i Glasgow 2021.
BildMostphotosI Sverige finns det två nationella klimatråd – Klimatpolitiska rådet och Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Myndigheten Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.
Annika Nordlund, universitetslektor och biträdande prefekt vid Institutionen för psykologi.
BildMattias PetterssonAnnika Nordlund, docent och prefekt vid Institutionen för psykologi samt verksam forskare vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, är ledamot i Klimatpolitiska rådet.
Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och har som uppgift att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete.
Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap vid institutionen för geografi vid Umeå universitet, är vice ordförande i det rådet.
– Det är en fördel, vilket också forskning visar på, att det finns den här sortens råd som kontinuerligt lyfter klimatfrågorna och följer upp klimatarbetet. Det är också väldigt positivt att det är institutionaliserat, säger Carina Keskitalo, och fortsätter:
– Har man inte en sådan mekanism är det lättare hänt att vissa frågor glöms bort eller blir mindre betonade.
Under Förenta nationernas klimattoppmöte COP26, som gick av stapeln i Glasgow sista oktober, lanseras ett internationellt klimatnätverk – International Climate Councils Network – som består av olika nationella klimatråd som finns i världen.
Bland annat klimatråd i Storbritannien samt det svenska Klimatpolitiska rådet har haft en betydande roll i uppstartsfasen av arbetet.
Carina Keskitalo, professor i geografi vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
BildUlrika BergforsSyftet med nätverket är att skapa ett forum där nationella klimatråd kan dra nytta av varandras erfarenheter för att stötta en klimatomställning, såväl nationellt som internationellt.
– Vi får möjlighet att se hur andra råd arbetar så man inte behöver uppfinna hjulet hela tiden, säger Carina Keskitalo.
De länder som saknar klimatråd kan bli uppmärksammade och inspirerade av hur forskning kan vara rådgivande i stater och regeringars beslutsfattande för klimatet. Det är nämligen långt ifrån alla länder i världen som tillsatt klimatråd eller motsvarande.
Förhoppningsvis ett sätt att få in vetenskaplig kunskap i beslutfattandet om klimatanpassning och utsläppsminskning.
Förhoppningen är att nätverket ska kunna bidra med samlad kunskap kring klimatförändringarnas utmaningar och lösningar.
– Om många länder etablerar sådana här råd är det förhoppningsvis ett sätt att få in vetenskaplig kunskap i beslutfattandet om klimatanpassning och utsläppsminskning, säger Carina Keskitalo.
Sverige är ett bra exempel på hur inspiration från andra länder kan fungera.
– En stor anledning till att vi har den här rådstrukturen i Sverige är inspiration från Storbritannien, säger Carina Keskitalo, som dessutom forskat på klimatanpassningsstrategier och organisation i olika länder.
Länder som finns representerade i International Climate Councils Network:
Australien, Kanada, Chile, Costa Rica, Finland, Danmark, Frankrike, Tyskland, Guatemala, Island, Irland, Nya Zeeland, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Schweiz, Storbritannien.
