Sverker Sörlin om snöns betydelse – Från barndomsminnen till klimatkris

Sverker Sörlin föreläser om sin bok Snö:En Historia under ett Transformation Talk arrangerat av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI)

BildPer Melander

Umeå Transformation Research Initiative välkomnade Sverker Sörlin som talare vid ett Transformation Talk. Moderator för dagen var Erland Mårald, professor i idé-och samhällsstudier och tidigare medlem i UTRI:s styrgrupp.

Sörlin beskrev inledningsvis snön som något betryggande, ett element som präglat hans uppväxt i Åsele och där hans passion för skidåkning föddes och tog fart. Han lyfte fram hur olika händelser präglat hans relation till snön, och om hur bevittandet av den snabba isbildningen på små vattenpölar under en skidresa format hans syn på snön som ett kraftfullt och fascinerande fenomen.

Snöängeln som symbol

Snöängeln ges både under seminariet och i boken en alldeles speciell betydelse som en stark symbol för när människan befinner sig mellan himmel och jord. Snöängeln blir en metafor för vår relation till naturen, men också för förlusten vi upplever när snön försvinner. Han drar kopplingar till Walter Benjamins målning Angelus Novus som ser historiens grymheter medan den långsamt flyger bakåt, till att snöängeln nu under den antropocena eran ser människans påverkan på planeten. Snöängeln bildar därför både en nostalgisk bild av barndomens lek och en varningssignal om en hotad framtid.

Sanningens platser

Som en effekt av människans påverkan menade Sörlin att det finns olika truth spots, platser där globala förändringar blir synliga och får symbolisk kraft. Ett exempel är den isländska glaciären Okjökull, som dödförklarades 2014. Snön fungerar som en indikator på dessa förändringar och är en del av berättelsen om vår framtid.

Avslutningsvis betonade Sörlin att snön borde ges större uppmärksamhet, och inte bara is och glaciärer, både i forskning, politik och kultur.