Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 09 apr, 2019

Tidiga visuella skildringar av urfolk i Arktis och antika reseskildringar i Grekland

NYHET Hur skildrades urfolk i Arktis av 1800-talets upptäcktsresande? Och vad går att utläsa visuellt av antikens reseskildrare när det kommer till geografi och städernas utformning i Grekland? Två forskningsprojekt inom digital humaniora presenterades nyligen vid ett seminarium i Humlab.

Som meddelats tidigare har Eavan O'Dochartaigh, postdok vid Humlab och Maria Lindgren Leavenworth, Institutionen för språkstudier, beviljats EU-medel – Horizon 2020 – för projektet Arctic Visible: Picturing Indigenous Communities in the nineteenth century western arctic (Arcvis). I Eavan O'Dochartaighs fall som ett personligt Marie Curie individual fellowship.

Syftet med projektet är att undersöka den visuella representationen av ursprungsbefolkningen i västra Arktis och deras lokala miljöer under 1800-talet och strax efter förra sekelskiftet. En tidsperiod som innehöll intensiva utforskningar av regionen .

Vid en presentation i Humlab berättar Eavan O'Dochartaigh om hur arbetet handlar om att samla, katalogisera och kartlägga illustrationer, skisser, målningar och fotografier från främst 1800-talet. Arbetet är tänkt att bilda en databas som i förlängningen kan utgöra grund för olika utformningar genom GIS-applikationer.

En central del i projektet är sammanställningen och tolkningen av materialet genom en s.k.  ”open-access online geospatial platform”, som kombinerar utforskningen av resornas visualiseringar med digitala metoder; för att komma närmare den autentiska och kontextuella information som ofta förbises i tidigare visuella dokumentationer.

Onlineportalen kommer att göra materialet tillgängligt, kontextualiserat och relevant för samhällen i Arktis, bland lärare och intresserade medborgare, och inte minst för forskare inom olika discipliner. I motsats till bilderna av is, stora och tomma landskap, kommer projektet att kunna visa Arktis som en miljö omgiven av ett rikt historiskt arv.

Det inhemska bidraget till utforskningen av Arktis från 1800-talet, som ofta anses vara "osynligt", kommer också att bli synliggjort genom detta forskningsprojekt.

En antik reseskildrare

Kyriaki Konstantinidous forskning utgör en del av projektet The Digital Periegesis: Tracing the places of Ancient Greece and the stories associated with them, finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs fond. Ett projekt som leds av Anna Foka som också är verksam vid Humlab.

Periegesis Hellados är titeln på ett arbete av Pausanias av Magnesia tillkommit under andra seklet f.kr. Pausanias bestämde sig för att skriva en detaljerad redogörelse för sina resor genom det grekiska fastlandet. Resultatet är en tio volymer stor skildring av det mänskliga fotavtrycken i landskapen; vilket ger en mängd information om städer, byggnader, monument och artefakter.

Pausanias beskrivningar av olika platser och miljöer har i samband med arkeologiska utgrävningar visat sig stämma mycket väl med de fynd man gjort av föremål, stadsbildningar och livsmiljöer.

På engelska är texterna kända som Beskrivningen av Grekland och härstammar från termen periegesis, från verbet periēgeisthai, "att leda eller visa runt". Det är denna dubbla känsla av rörelser (genom rymden) och beskrivningarna (av platser) som projektet vill utforska i Digital Periegesis.

Tanken är att göra materialet tillgängligt i olika digitala former som t.ex. ämnestaggningar visualiserat genom interaktiva kartor – cognitive mapping – med olika lager av information. Där t.ex. olika rese- och rörelsemönster som ligger till grund för beskrivningarna också blir tydligare och synliggjorda.

Båda projekten är en del av den forskning som bedrivs vid Humlab.