Jag är docent i engelsk litteratur. Från 2016 har jag också uppdraget som studierektor för forskarutbildningen.
Undervisning och handledning
Jag undervisar främst litteratur och kulturmomenten, från grund- till avancerad nivå. För närvarande är jag huvudhandledare för doktoranderna Eva Wijman och Nuno Marques, samt biträdande handledare för Spoke Wintersparv. Tidigare handledning: huvudhandledare för Tove Solander (disputerade 2013-03-15), biträdande handledare för Julia Pennlert (Institutionen för kultur- och medievetenskaper, disputerade 2018-02-02), biträdande handledare för Anette Svensson (disputerade 2010-03-27).
Forskning
Min forskning har fyra huvudspår: reselitteratur, fan studier, kognitiv litteraturvetenskap, och Arktiska studier. Även om dessa spår kan synas väsensskilda förenas de på olika sätt. Intertextualitet förenar mitt avhandlingsprojekt med studier av fan fiction, fan fiction utgör primärmaterialet i mina analyser av kognitiva processer, och spekulativ fiktion återfinns i i flera av spåren, och är central i analyser av hur bilder av Arktis förmedlas i både äldre och nutida skönlitteratur.
Jag disputerade 2000 med avhandlingen The Second Journey (reviderad utgåva 2010), där fokus låg på en nutida resa i en äldre resenärs fotspår. Den ursprungliga reseberättelsen fungerar som en explicit karta vilken inte bara vägleder den andra resenären till ett geografiskt mål, men till en upplevd känsla av autenticitet.Till formen drar den andra resan uppmärksamhet till efterliknande och upprepning, aspekter som ofta döljs eller undertrycks i reselitteratur, men beskrivningarna syftar till att figurativt förvandla platser som redan är bildligt och bokstavligt kartlagda till delvis nya landskap.
Efter arbetet med avhandlingen deltog jag i projektet Främmande Nord, och såg på reselitteratur från det långa 1800-talet (se publikationslista). I min pågående forskning fortsätter jag att undersöka hur utomståendes framställningar av nordliga områden i skönlitteratur kan knytas till och belysa kulturella diskurser. Mer specifikt är jag intresserad av hur Arktis fungerar och förändras i spekulativ fiktion: texter som på olika sätt presenterar förhållanden som kontrasterar mot läsarens förståelse av verkligheten. Jag undersöker hur specifikt arktiska spekulativa element uppstår och hur bilden av Arktis förändras genom den spekulativa fiktionen. Både traditionella framställningar av Arktis som tomt och främmande, och nutida (och framtida) bilder av bland annat klimatförändringar är del av analysmaterialet. Mina viktigaste publikationer här är bokkapitlet “The Times of Men, Mysteries and Monsters: The Terror and Franklin’s Last Expedition” (2010) och artikeln “Abnormal Fears: the Queer Arctic in Michelle Paver’s Dark Matter” (2017).
Jag har under flera år arbetat med fan fiction: online-publicerade historier som utgår från redan existerande fiktiva världar. Projektet FAN(G)S: Fansens fiktioner om populärkulturens vampyrer finansierades under åren 2011-2014 av Vetenskapsrådet, och jag och Malin Isaksson analyserade där fans engagemang i tre vampyrvärldar och undersökte hur fanficförfattare å ena sidan behöll starka intertextuella kopplingar till källtexten både på handlings- och karaktärsnivå, å andra sidan gav uttryck för olika former av motstånd mot den. Under projektåren skrev vi ett antal artiklar och antologikapitel (se publikationslista) och projektets monografi Fanged Fan Fiction publicerades i juli 2013. Arbetet med fan fiction har väckt mitt intresse för teoretiska och metodologiska frågor kopplade till paratexter såsom de uppträder i digitala arkiv. Nyckelpublikationer här är “The Paratext of Fan Fiction” (2015) och “Paratextual Navigation as a Research Method” (2016).
Fan-praktiker kan också studeras utifrån ett kognitivt perspektiv.Jag ser närmare på hur människors förmåga att leva sig in i historier och att läsa in information om rollfigurers drömmar, tankar och mål kan spåras i fan fiction. Bland publikationerna, se “A Truth Universally Acknowledged? Pride and Prejudice and Mind-Reading Fans” (2015) och “Fragmented Fiction: Storyworld Construction and the Quest for Meaning in Justin Cronin’s The Passage” (2017, samförfattad med Van Leavenworth).
