NYHET Trots att forskning om tjejers våld har ökat sedan början av 2000-talet finns det fortfarande en stor kunskapslucka. En ny avhandling från Umeå universitet visar på hur föreställningar om kön och våld riskerar att tjejers våld dels förringas – och dels ses som obegripligt.
Linda Arnell.
FotoEvelina LiliequistLinda Arnell är doktorand vid Institutionen för socialt arbete och Umeå centrum för genusstudier (UCGS) vid Umeå universitet. I sin doktorsavhandling i socialt arbete fokuserar hon på hur tjejers våld förstås och förklaras. Analyserna tar avstamp i tjejers berättelser om eget utagerande och våld, men också i professionellas uttalanden om tjejers våld utifrån sina yrkesmässiga erfarenheter inom olika former av arbete med unga och våld.
– De professionella som deltar i studien synliggör dock att tjejers våld sällan diskuteras inom deras verksamheter. Snarare är det tjejers introverta agerande som står i fokus, vilket även framkommer i tjejernas berättelser, säger Linda Arnell.
Även om det genomförs allt fler studier om tjejers våldsanvändning inom en svensk kontext är det fortfarande främst killars våld som hamnar i fokus. Detta förklaras inom forskning ofta med att det är fler killar som använder våld. Detta ökar dock risken för att föreställningar om våld och kön reproduceras och att de tjejer som använder våld framställs som annorlunda och avvikande.
– Betydelsen av tjejers våld riskerar dels att förringas med hänvisning till mindre allvarliga former av våld, samtidigt visar resultaten på att när tjejers använder fysiskt våld förstås det ofta som mer allvarligt, som värre, än killars våld, säger Linda Arnell.
Det är dock inte enbart kön som ges betydelse när tjejers våld beskrivs och förklaras. Tjejerna och de professionella i studien diskuterar exempelvis betydelsen av socioekonomiska förutsättningar, etnicitet och funktionalitet. Ilska är också något som ges stor betydelse och framförallt huruvida känslor förväntas ta sig introverta respektive extroverta uttryck, vilket likt våld tydligt knyts till föreställningar om kön.
– Att lyfta fram kontextuella och strukturella aspekter av tjejers våldsanvändning är av stor betydelse för att förstå tjejers våldsanvändning och undvika att tjejer som använder våld demoniseras eller framställs som obegripliga, menar Linda Arnell.
Studien visar också på vikten av att ta tjejers våldsanvändning på allvar och med ett kritiskt perspektiv lyfta dessa frågor inom det sociala arbetet. Detta gör det möjligt att vidga perspektiven på våld och kön inom det sociala arbetets praktik, men också förbättra förståelsen för och stödet till de tjejer som använder våld.
Om disputationen:
Fredagen den 24 maj försvarar Linda Arnell sin avhandling i Socialt arbete: Tjejers våld. Våldets tjejer. En diskursanalytisk studie om våld, kön och femininitet (engelsk titel. Violence of girls. Girls of violence: A discursive analytical study of violence, gender and femininity.)
Disputationen äger rum klockan 10.00 i Hörsal A, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Linn Sandberg, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, Stockholm, Sverige.
