Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-09-06 Uppdaterad: 2022-09-05, 14:41

Tveksam hälsoekonomisk vinst att elektrifiera bilar

NYHET Övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Utbyggnad av cykelvägar har däremot övervägande positiva effekter, visar avhandlingen.

Text: Ola Nilsson

– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Inom EU föreslås övergång till elbilar och ökad cykling för att minska transportsektorns klimatpåverkan. I Hedi Kriits avhandling jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.

I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan är den största lokala källan till storstadsluftens halt av hälsofarliga partiklar. Förutom skador på lungor och luftvägar, kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt enligt ny forskning även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.

I avhandlingen visas att i Stockholm beror idag tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.

I avhandlingen konstateras även att det ekonomiska utfallet för utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.

– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.

I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån. Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per personår som används vid samhällsekonomiska analyser.

Hedi Kriit har en masterutbildning i folkhälsovetenskap med inriktning mot ekonomi.

Om disputationen

Hedi Katre Kriit, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 23 september kl. 9.00 sin avhandling Hälsokonsekvensberäkning av hållbart resande i urbana miljöer. Opponent Joel Schwartz, Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, USA. Huvudhandledare Johan Nilsson Sommar. Triple Helix, Universitetsledningshuset.

Kontakt