Hoppa direkt till innehållet

Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 23 november 2020)

printicon
Publicerad: 22 apr, 2020

Twitter viktig arena för debatt under kris

NYHET Offentliga diskussioner om terrorism på Twitter bör förstås som politiska handlingar – även om de vid första anblicken förefaller vardagliga. Det visar ny avhandling vid Umeå universitet.

Text: Marie Oskarsson

Moa Eriksson Krutrök är sociolog vid Umeå universitet. Hon har studerat diskussioner på Twitter efter ett stort antal terrordåd, bland annat efter Utøya i Norge och Drottninggatan i Stockholm. Även om reaktionerna efter terrordåd på sociala medier ofta ger uttryck för sorg, chock och rädsla så är de också personliga, och följer sin egen logik:

– Studien efter Stockholmsdådet visar att människor ofta samtalar på ganska oförutsägbara sätt på sociala medier. Även om sorgen var närvarande handlade också mycket av samtalet om vardagliga saker, som huruvida det fanns pizza till tillförfogande. Till exempel erbjöd sig vissa att öppna upp sina hem för andra att komma förbi och klappa deras kattungar, säger Moa Krutrök Eriksson.

Moas övergripande slutsats är att alla diskussioner om terrorism på sociala medier bör förstås som politiska handlingar. Även samtal om vardagliga saker, såsom pizza, öl och kattungar. Efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 spreds hashtaggen #openstockholm, som fokuserade på att sprida kärlek framför rädsla, även om detta även ansågs provocerande av vissa.

– Att samtala om exempelvis pizza efter ett terrordåd kan förstås verka okänsligt. Men den underliggande politiska kontexten är viktig att väga in i det sammanhanget. Människor som skriver om lättsamma saker gör det som en motvikt till rädsla. Man vill inte känna sig besegrad av terroristen, man vill själv känna makt i situationen, säger Moa Eriksson Krutrök.

Människor har alltid kunnat debattera och mötas i samtal och offentliga sammanhang i samband med större traumatiska händelser, som i samband med terrorattentat eller när offentliga personer dör, som efter mordet på Anna Lindh. Sociala medier gör att större nätverk kan skapas i snabbare takt än tidigare, och fler kan mötas virtuellt, både för att dela med sig av sina upplevelser och för att söka information. Men det gör också att desinformation kan spridas i en snabbare takt än tidigare.

Avhandlingen visar på ett förändrat innehåll och  tonläge i de sociala medierna över tid. Många lämnar numer Twitter för andra plattformar eftersom samtalsklimatet blivit hårdare. Men plattformen är inte uträknad ännu, menar Moa Eriksson Krutrök.

– Mina resultat ger kunskap om hur människor använder sig av sociala medier i samband med kriser. Jag hoppas bidra med värdefull information inför framtida krisberedskap, avslutar Moa Krutrök Eriksson.

Länk till pressbild

Länk till avhandlingen

Om disputationen

Moa Eriksson Krutrök, Sociologiska institutionen försvarar den 8 maj sin avhandling med den svenska titeln: Terrorns digitala efterdyningar: reaktioner på terrorattentat på Twitter (Engelsk titel: Digital aftermaths of terror: reactions to terrorist attacks on Twitter). 

Tid: Fredag 8 maj, 2020 kl. 15:00 - 17:00

Mer information om disputationen.

För mer information kontakta gärna