Föreslås få mångmiljonbelopp inom tre nya strategiska forskningsområden

Satsningen på nya strategiska forskningsområden, SFO, är ett initiativ av regeringen och ska bidra till en kraftsamling och profilering av svensk forskning. Den forskning som finansernas inom satsningen ska vara av högsta internationella kvalitet och sträva efter excellens.

Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.

BildHans Karlsson

I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya SFO:er, 49 ansökningar från landets lärosäten skickades in, internationella beredningsgrupper har genomfört ett omfattande bedömningsarbete och nu har Vetenskapsrådet rekommenderat att regeringen satsar extra på 16 forskningsmiljöer. Beslut tas av regeringen.

Bland de rekommenderade finns Umeå universitet som huvudsökanden på en – inom området ”Krisberedskap och totalförsvaret” – och som medsökande lärosäte på två – inom områdena ”Polarforskning” och ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”.

– Det här beskedet är så klart jätteviktigt för vårt lärosäte. Det viktigaste är att Umeå universitet får möjlighet att utveckla och delta i de här starka forskningsområdena, säger Thomas Olofsson, vicerektor.

Forskning för stärkt säkerhet

Den forskningsmiljö där Umeå universitet står som huvudsökande är Europeiska CBRNE-centret, som arbetar med forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och beredskap med särskilt fokus på farliga ämnen. (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive).

Niklas Eklund, CBRNE-centrets föreståndare tillika professor i statsvetenskap, är projektledare för ansökan.

– När jag fick beskedet greps jag av en otrolig lust att få börja jobba med alla våra bra idéer. De har faktiskt accepterat hela vår forskningsplan. Det är en enorm lyckokänsla över alltihop, säger Niklas Eklund.

Möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik.

Ansökan handlar om säkerhetsmässiga utmaningar och de unika förhållanden som Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget.

– Vi får möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik, säger Niklas Eklund, och fortsätter:

– Hela Norrlands säkerhetspolitiska roll i Norden och Arktis är ju kraftfullt förändrad redan och håller på att ändras ännu mer. När det gäller den geopolitiska betydelsen av Norrland kan vi inte gå på något som vi trodde för tio år sedan utan nu är det en helt ny situation.

Tvärvetenskapligt samarbete mellan universitet

Umeå universitet får huvuddelen av medlen och kommer att koordinera arbetet, men i ansökan ingår även Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

– Vi fick särskilt beröm från Vetenskapsrådet för vår tvärvetenskapliga ansats och förmåga att sätta ihop en forskargrupp som är genuint tvärvetenskaplig och som dessutom kommer från tre lärosäten.

De tre universiteten har samarbetat kring dessa frågor tidigare, har en gemensam agenda och forskningsintresse. En annan styrka är hur de ligger placerade längs Norrlandskusten.

– Vårt gemensamma regionala ansvar täcker halva Sveriges yta. Att vi samverkar ger oss en enorm täckning och betydelse. Och gemensamt blir våra nätverk väldigt omfattande, säger Niklas Eklund.

Niklas Eklund, föreståndare CBRNE-centret samt professor vid Statsvetenskapliga institutionen.

BildMattias Pettersson

Synergieffekter med gemensam ansökan

Inom det strategiska forskningsområdet Polarforskning står en forskningsmiljö vid Stockholms universitet som huvudsökande, men det hade lika gärna kunnat vara Umeå universitet. De två lärosätena koordinerar arbetet tillsammans med samma anspråk på medel, men bara ett lärosäte kunde stå på ansökan, och det blev Stockholms universitet.

– Stockholm och Umeå har båda väldigt stark polarforskning, men vi kompletterar varandra väldigt bra då vår forskning har olika inriktningar. Genom att öka samarbetet mellan forskningsmiljöerna kan vi nå stora synergieffekter, säger Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

I ansökan finns också Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet med deras specialistkompetenser.

Möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden.

Arktis håller på att förändras, det får konsekvenser både för naturvetenskapliga processer men också för människorna som lever och verkar i Arktis. Medlen ger stora möjligheter att utveckla polarforskningen.

– Den här forskningsmiljön ger oss möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden. Vi måste förstå de geovetenskapliga processerna och ekosystemens respons men också hur samhällen blir påverkade. Vi är jättelyckliga över den här stora möjligheten att utveckla polarforskningen i Sverige och vid Umeå universitet.

Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, som tyvärr gick bort hastigt och oväntat i slutet av november 2025, koordinerade arbetet med ansökan vid Umeå universitet tillsammans med Johan Olofsson.

– Tankarna går också till Dieter Müller. Det känns vemodigt att han inte får vara med och bygga upp den nya miljön som vi planerade, säger Johan Olofsson.

Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

BildMattias Pettersson

Utveckling för träffsäkra behandlingar

Inom området ”Hälsa, life science och artificiell intelligens” ingår Umeå universitet som medverkande lärosäte på forskningsmiljö ”Modellering av cellmembran med AI”, som leds av Stockholms universitet.

Vid Umeå universitet är det Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och anknuten till Swedish Metabolomics Centre (SMC) vid Umeå universitet, som deltar.

Hon arbetar med att studera små fettmolekyler. I samarbetet med de andra universiteten kommer Umeå universitet att bidra med kunskap om verkliga sjukdomsprocesser, för att koppla till AI-modeller.

– Genom att studera och analysera hur fettmolekyler förändras vid sjukdom så kan vi bidra till utvecklingen av nya diagnostiska verktyg och mer träffsäkra behandlingar. Vilket ju är det vi strävar efter, säger Elin Chorell.

Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på.

Satsningen innebär bland annat en möjlighet att knyta kontakt med fler forskare och att söka mer finansiering. Men framför allt att utveckla ett redan starkt område vid Umeå universitet.

– Jag har arbetat med att driva fram det här forskningsområdet sedan 2010, så jag blev fantastiskt glad över beskedet, framför allt för området i sig. Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på, säger Elin Chorell.

Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

BildMattias Pettersson