NYHET Den 23–24 april samlades 24 deltagare från 17 olika lärosäten vid Umeå universitet inom det nationella programmet Att leda utveckling av högre utbildning. Deltagare från olika delar av landet möttes och diskuterade utmaningar som präglar högre utbildning i dag, där ledarskap ställs i en kontext av ökade krav såsom begränsade resurser och snabb förändring.
Deltagare på internatet.
Under torsdagen inleddes internatet med att Eva Svedmark, universitetslektor vid Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, presenterade resultat från en nationell kartläggning av pedagogiskt ledarskap i högre utbildning. Det öppnade upp för ett vidare samtal om utbildningskvalitet och ledarskapets villkor där deltagarna utbytte erfarenheter från sina respektive lärosäten och frågor som tillit och transparens, samt vad som krävs för att kunna verka i en ledarroll i högre utbildning, blev en central del av samtalen. Det synliggjorde också de utmaningar som finns inom högre utbildning just nu.
– Högre utbildning är under stark press. Det handlar om snäva ekonomiska ramar, AI som väcker frågor om kunskapsmål, lärande och examination och att fler studenter än någonsin söker sig till universitetet. Att navigera i detta och samtidigt hålla utbildningskvalitet i fokus är ett komplext ledarskap, säger Oskar Gedda, pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet.
Oskar Gedda, Klara Bolander Laksov och Katarina Mårtensson
Programmet leddes av Oskar Gedda, pedagogisk utvecklare vid Umeå universitet, tillsammans med Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet, och Katarina Mårtensson, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning vid Lunds universitet.
En återkommande fråga under internatet var vilken roll pedagogiska ledare spelar i utvecklingen av utbildning och vilka utmaningar som präglar uppdraget.
– Pedagogiska ledare är otroligt viktiga nyckelpersoner för att undervisningskvalitet ska kunna utvecklas och synliggöras, säger Katarina Mårtensson, Lunds universitet. Vissa initiativ kräver ett mandat som en enskild lärare inte har. För att kunna utveckla utbildning, både inom och mellan kurser och program, behövs ledare som kan skapa struktur och stöd.
I likhet med Oskar Gedda lyfter Katarina Mårtensson att högre utbildning står inför flera utmaningar. Hon pekar särskilt på de strama ekonomiska ramarna som en tydlig begränsning. Viljan att utveckla utbildning finns, men resurserna räcker inte alltid till. Samtidigt får utbildning ofta mindre utrymme än forskning, både i tid och status. Just därför betonar hon värdet av de samtal som uppstår i programmet.
– Jag brinner för kollegiala samtal om undervisning och utbildning. Det finns en stor kraft i att dela erfarenheter och utmana varandra på ett konstruktivt sätt. Deltagarna beskriver det som en “bubbla” där de får fokusera på utbildningsfrågor. För mig är det en viktig gravitationspunkt. Det är där vi kan höja kvaliteten i utbildningen, genom att ta oss tid och vara öppna för nya perspektiv. Det krävs att man tar sig tid och är öppen för kritiskt tänkande.
Ulrika H Westergren, Umeå universitet
Även deltagare lyfter betydelsen av att få arbeta med frågorna i ett sammanhang där tid är avsatt. Ulrika H. Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet, deltog i årets program.
- I vardagen handlar min roll som ledare ofta om att släcka bränder. Ibland blir det operativa hela jobbet och det är en ständig kamp att balansera operativt och strategiskt arbete. Det strategiska tänkandet hamnar tyvärr ofta i andra hand. Här på internatet är det avsatt tid för att tänka mer framåt.
Hon lyfter också värdet av erfarenhetsutbytet utbildningen ger.
- Egentligen är det mest värdefulla i sammanhang som dessa för mig erfarenhetsutbytena. Genom andra får man syn på sig själv.
I samband med internatet gavs det möjlighet för en deltagare från förra årets omgång av ledarskapsutbildningen att delta och ge en presentation. Karolina Broman, prodekan vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, deltog vid den första omgången av programmet under 2025 och när årets grupp träffades vid Umeå universitet, presenterade hon det projekt i form av en ledarskapsutmaning hon arbetat med.
Karolina Broman, Umeå universitet
- Jag valde att fördjupa mig i utbildningsekonomi i mitt personliga projekt, eftersom det under förra året blev mer och mer uppenbart att ekonomin skulle påverka vårt utbildningsutbud, säger Karolina Broman. Vi vill vid fakulteten fortsätta ge utbildning av högsta kvalitet, trots att ekonomin är begränsad.
Hon lyfter även att god kommunikation i tider av förändring är av yttersta vikt för att leda. Det ledde till att hon fördjupade sig i kollegialitetsbegreppet.
- Det kändes givande att få forskningsanknyta även mitt ledarskap och få stöd och hjälp från både kursledning och de 20-talet kollegor från hela Sverige som deltog under min kursomgång.
Likt Ulrika H. Westergren lyfter hon betydelsen av det erfarenhetsutbyte som uppstår mellan deltagare i samband med utbildningen.
- Det nätverk som vi skapade har varit, och är fortfarande, helt fantastiskt. Att få prata utbildning med sin motsvarighet vid andra lärosäten har varit oerhört givande.
Årets deltagare, fick precis som förra årets, under internatet även besöka Designhögskolan där Oscar Björk presenterade deras utbildningar. Kvällen spenderades sedan på Curiosum med diskussioner kring science centers som lärmiljö. Under fredagen avslutades internatet i Humanisthuset, där deltagarna fortsatte arbetet med sina ledarutmaningar och diskuterade hur insikterna kan omsättas i den egna verksamheten.
– Vi kan verkligen lära oss av varandra och det är mycket som vi kan göra betydligt bättre när det kommer till utbildning idag och imorgon, säger Oskar Gedda.