Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 07 maj, 2021

Umeå universitets idrottsforskning topp tre-rankad i Sverige

NYHET En nyligen genomförd genomlysning av idrottsvetenskaplig forskning genomförd av svenska forskare under åren 2015-2020, visar att Umeå universitet är topp tre-rankad nationellt. Detta indikerar en positiv utvecklingstrend från förra mätningen 2016.

Umeå universitetsbibliotek har under april månad genomfört en mätning av den idrottsvetenskapliga forskning som publicerats av svenska forskare för åren 2015-2020. Genomlysningen visar att Umeå universitet befinner sig på tredje plats nationellt, jämnfört med en fjärde plats vid mätningen 2011-2016. Sedan förra mätningen 2011-2016 har också antalet idrottsvetenskapliga publikationer vid Umeå universitet ökat med nästan 20 % (497 mot 416).

Läs rapporten "Svenska lärosätens idrottsvetenskapliga produktion enligt Swepub 2015-2020"

Swepub som databas

För att genomföra genomlysningen av det svenska idrottsvetenskapliga fältet har databasen Swepub valts, vilken innehåller referenser till forskningspublikationer i databaser hos ett fyrtiotal svenska lärosäten. För att identifiera idrottsvetenskapliga publikationer har en kombination av olika bibliometriska metoder använts: ämnesklassificeringen via UKÄ/SCB, nyckelordssökning i titel, abstract och keywords samt ett 70-tal tidskrifter med relevans för det idrottsvetenskapliga fältet. Bilden är att antalet referee-granskade publikationer har ökat relativt stadigt sedan 2016. Att 2020 avviker från det mönstret är sannolikt en effekt av att mätningen är genomförd nära inpå 2020 och då missar de som inrapporteras sent.

Klusteranalys

Vad forskas det då om inom det idrottsvetenskapliga fältet? De vanligaste teman som återfinns inom den idrottsvetenskapliga forskningen, efter genomförd klusteranalys, är:

Av dessa åtta största kluster-områden är Umeå universitet starkare än snittet av lärosäten i Sverige vad gäller kluster 1-4; 1) fysisk aktivitet, träning och hälsa, 2) idrottspolicy och organisation, 3) idrottspsykologi, coaching och motivation samt 4) knä, ligament och korsband. Även inom övriga kluster pågår det god forskning vid Umeå universitet.

Andra sätt att ranka forskningsfält

Resultatet av genomlysningen är intressant inte minst med hänsyn till att andra undersökningar missar Umeå universitet, till exempel den nyligen publicerade Shanghai-rankingen. Där fanns Umeå universitet inte med på listan över topprankade lärosäten och endast fyra svenska lärosäten fanns med på topp 200. Diskrepansen kan framför allt förklaras av att Shanghairankingen endast tar hänsyn till a) forskning publicerad vid institutioner med idrott i sina namn – vilket inte finns vid Umeå universitet om man inte dubbelmärker publikationen till Idrottshögskolan, b) publikationer indexerade i Web of Science – vilket missgynnar samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, samt c) användandet av viktningskriterier som högciterad forskning, publikationer i topprankade tidskrifter och internationellt samarbete - vilket också kan förklara vissa skillnader i olika mätningar och rankingar av forskning.

Sammantaget visar dessa två olika sätt att ”mäta” och ”ranka” forskning att som man frågar får man svar, eller att olika mätningar ger olika resultat. Ingen av dessa rankingar ger hela bilden av idrottsvetenskaplig forskning, utan ger snarare kompletterande bilder. Här faller Umeå universitet, som ett bredduniversitet, mycket väl ut i den heltäckande nationella mätningen av forskningsproduktionen inom det idrottsvetenskapliga fältet för åren 2015-2020.

Ulrika Haake, Föreståndare Idrottshögskolan
Dieter Müller, Vicerektor och Ordförande Idottshögskolans råd

 

Kontaktuppgifter

Ulrika Haake
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 96 21
Dieter Müller
Professor, övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-786 63 66