Umeådoktorander deltog i Nordisk workshop i straffrätt

I början av september reste två doktorander från juridiska institutionen vid Umeå universitet till Helsingfors för att delta i Nordisk workshop i straffrätt. Det är ett årligt forum för forskningsutbyte som sedan starten 1997 samlar doktorander och forskare från hela Norden. Årets workshop fokuserade särskilt på gemensamma kriminalpolitiska utmaningar i de nordiska länderna.

Thomasine Francke Rydén och Lisa Claar, doktorander vid Juridiska isntitutionen.

Bild Anna Henriksson

Lisa Claar presenterade sitt projekt "Narkotikabrottens skyddsintressen" under konferensens första dag. I projektet undersöker hon hur skyddsintresse - det vill säga det skydd som berättigade intressen som liv, frihet och hälsa får genom kriminalisering - kan fungera som ett rättsligt tolkningsverktyg. Fokus låg på hur detta begrepp kan bidra till att konkretisera lagens syften i enskilda fall och därmed ge vägledning åt domstolar och andra rättstillämpare i deras bedömningar. – Konferensen gav också en bra bild över aktuellt forskningsläge där det är tydligt att just skyddsintresse är på tapeten i många olika rättsområden, berättar Lisa.

Det blev också en intressant diskussion om narkotikalagstiftningens utformning i de nordiska länderna. Där framgick det att i Norge och Danmark är den kriminalpolitiska debatten mer dynamisk, och frågor om avkriminalisering och skademinimering får större utrymme. I kontrast framstår Sverige som mer restriktivt, med en fortsatt stark betoning på nolltolerans. – Detta väcker intressanta frågor om narkotikabrottens olika skyddsintressen, menar Lisa.

Thomasine Francke Rydén deltog med sin presentation av projektet "Makt, kunskap och subjekt: en rättsvetenskaplig studie av straffrättsliga subjektsdiskurser över tid". Hennes projekt handlar om hur de straffrättsliga subjekten – staten, brottsoffret och gärningspersonen – formats och omformats över tid och hur detta kan analyseras med kvalitativa metoder. Genom att studera hur subjekten framställs i offentligt tryck analyserar hon hur rättens språk speglar och formar samhälleliga föreställningar om ansvar, skydd och skuld. Thomasine uppskattade särskilt paneldiskussionerna om straffbenägenhet i Norden eftersom de hade tydlig koppling till hennes projekt.

Workshopen erbjöd inte bara en plattform för presentationer och diskussioner, utan också ett tillfälle för nätverkande och kunskapsutbyte mellan nordiska forskare. – Mötet med en annan forskare inom straffrättsliga subjekt var mycket värdefullt då det gav mig nya perspektiv, berättar Thomasine.

Både Lisa och Thomasine beskriver vistelsen som inspirerande och givande. – Vistelsen i Helsingfors gav mig en välbehövlig skjuts i mitt fortsatta arbete, säger Lisa.