Umeåforskare deltar under COP27 – "Vi människor har hoppet i våra händer"

Över 45 000 deltagare är anmälda till FN:s stora klimatmöte i egyptiska staden Sharm El-Sheikh, vilket är rekordmånga. Bland dem finns regeringschefer, ministrar och andra politiker samt delegationer med tjänstepersoner från nationella parlament. De deltar i förhandlingarna. Utöver dem finns representanter från ideell sektor, universitet och näringsliv med som observatörer, samt media som rapporterar.  

Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Hon kommer att delta i klimatmötet COP27 på distans.

BildMattias Pettersson

Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, forskar på klimatförändringar och hälsa vid Umeå universitet. Hon kommer att föreläsa på några så kallade sidoevent som arrangeras under COP27 med forskare, beslutsfattare, ideella organisationer och näringsliv. 
– Jag kommer bland annat att delta i ett event som Världshälsoorganisationen WHO arrangerar om klimat- och hälsokommunikation. Det är ett relativt nytt forskningsområde som jag engagerat mig i under de senaste åren, säger hon.

Tekniken har förbättrats

Tidigare år har hon ibland deltagit på konferensen fysiskt. I år blir det digitalt. 
– Min tumregel för att resa är att det ska ge ett så litet klimatavtryck som överhuvudtaget är möjligt och går att genomföra under rimlig tid, i år var det inte möjligt att få till. Sen handlar det förstås också om vilken roll man har och vilken nytta man kan göra. Acceptansen och tekniken för digitalt deltagande har förbättrats avsevärt sen innan pandemin och det fungerar oftast bra, säger hon.  
 
Vilken fråga är viktigast att den lyfts under COP27, anser du? 
– Det finns flera viktiga frågor. En är att länder verkligen skärper sina klimatåtaganden som de lovat enligt Parisavtalet. Länder ska inför COP lämna in sina klimatåtaganden och när dessa summerades vid COP26 förra året så var det långt ifrån de som världen behöver för att kunna hålla tvågradersmålet. Det bestämdes då att alla länder skulle återkomma till årets klimatmöte med tydligt skärpta åtaganden. Det är viktigt för hela processen att det finns tydligt skärpta nationella åtaganden, säger hon. 

En annan viktig fråga handlar om klimatfinansiering. 2019 slöts en överenskommelse om att rika länder till år 2020 skulle ha mobiliserat årliga bidrag på 100 miljarder amerikanska dollar för att hjälpa utvecklingsländer att motverka, mildra och anpassa sig till klimatförändringarna. Men detta har inte skett än på ett tillfredsställande sätt. 
– Först när det fungerar kommer det att finnas en möjlighet till starkare och mer långtgående överenskommelser, säger Maria Nilsson. 

För att komma framåt så behöver man en överenskommelse om en global finansieringsmekanism som handlar om att skipa klimaträttvisa.

Ett annat fokus i år kommer att ligga på så klimatanpassning och klimatrelaterade skador och förluster.  
– Det är oerhört viktigt för de länder och samhällen som redan nu drabbas hårt och kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna under kommande årtionden. För att komma framåt så behöver man en överenskommelse om en global finansieringsmekanism som handlar om att skipa klimaträttvisa. Det vill säga hur och vem som kommer att betala för de allvarliga skador som klimatkrisen redan orsakar i de allra mest utsatta länderna. 

Ser mörkt ut att nå Agenda 2030

Det var under COP21 i Paris år 2015 som världen fick ett bindande internationellt avtal om klimatförändringarna. Samma år antogs Agenda 2030 av FN:s generalförsamling i New York. 
Liksom många forskare världen över anser också Maria Nilsson att det ser det mörkt ut att lyckas nå de uppsatta målen i agendan inom de närmaste sju–åtta åren.  
– Vi har flera konvergerande kriser; klimatförändringen, förlust av biodiversitet, miljöförändringarna, kriget i Ukraina, coronapandemin. Det påverkar möjligheterna att nå Parisavtalet och Agenda 2030. För vissa mål i agendan så såg man en positiv utveckling innan pandemin, en utveckling som nu stannat av och i en del fall till och med gått i fel riktning. Med de trender vi ser nu så kommer vi inte att uppnå det mål i agendan som handlar om klimatförändringen. 
 
Finns det något hopp? 
– Vi människor har hoppet i våra händer, beslutsfattare, våra förtroendevalda men också människor i allmänhet. Vi behöver alla se klimatförändringen i ögonen, veta, se och förstå vad som händer och så snart som möjligt agera utifrån den starka vetenskapliga kunskap som faktiskt finns. Vi behöver ställa om samhället och minska fossila utsläpp, men också anpassa samhället för att skydda människor för de risker som redan finns. Gör vi det då lever hoppet.

Det behövs en fullständig utfasning av fossila bränslen.

Hon hoppas att mötet kommer att ha ett tydligt fokus på de fossila bränslenas roll.
– Det behövs en fullständig utfasning av fossila bränslen, och överenskommelser om det behöver ingå i slutdokumentet från klimatmötet, säger hon. 
 
På vilket sätt kan Sverige bidra i det internationella klimatarbetet? 
– Sverige har tidigare haft en röst internationellt vad gäller klimatpolitiken, bland annat genom samarbetet inom EU. Hur det blir framöver kommer framtiden att utvisa.  
 
Hur kan Umeå universitet bidra?  
– På alla fakulteter vid Umeå universitet så finns forskare som på olika sätt jobbar med klimatfrågan. Enskilda forskare jobbar på olika sätt med att sprida sina forskningresultat för att till exempel bidra till mer forskningsbaserat beslutsfattande. Jag jobbar på medicinska fakulteten och där forskar vi om klimatförändringen och människors hälsa. I det arbetet har vi en stark position både i Sverige och internationellt. 

Samarbete är nyckeln för klimatet

Som exempel ägnar Maria Nilsson ägnar mycket av sin tid till klimatförändringar och hälsa inom Lancet Countdown, som är ett samarbete med expertis från ett 100-tal akademiska och FN-institutioner från hela världen. Umeå universitet är det enda svenska universitet. Sedan flera år tillbaka publicerar Lancet countdown en global rapport, som har stor inverkan på beslutsfattare.  
För att komma till bukt med klimatförändringarna och en hållbar värld är samarbeten en nyckel, framhåller Maria Nilsson. Det är i den andan som nätverket UTRI, Umeå Transformation Research Initiative, bildades vid Umeå universitet 2020. UTRI involverar ett stort antal lärare och forskare från alla fakulteter som arbetar för att utveckla tvärvetenskaplig forskning för hållbar utveckling.  
– Tvärvetenskaplig forskning av högsta kvalitet är helt nödvändig för att lösa de allvarliga samhällsutmaningar som finns inom området hållbarhet, klimat och miljö, säger Maria Nilsson.  

Maria Nilsson Professor

E-post

090-786 60 14