Hoppa direkt till innehållet

Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 23 november 2020)

printicon
Publicerad: 26 okt, 2020

Umeåforskare svarar på frågor om USA-valet

NYHET Tisdagen den 3 november är det presidentval i USA och resultaten kan ha en stor betydelse för Sverige och världen. Tre forskare vid Umeå universitet ger sina åsikter om ekonomi och ekonomisk politik, psykisk hälsa och stresshantering, samt medier och relevanta källor.

Text: David Meyers

Tomas Sjögren: Ekonomi och ekonomisk politik

Tomas Sjögren, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Vilka ekonomisk-politiska åtgärder kan komma att genomföras i USA de kommande fyra åren beroende på vem som vinner presidentvalet?

– Donald Trump har de senaste fyra åren genomfört avregleringar för företag samt skattelättnader för både företag och privatpersoner (en del av de senare kommer att tas bort 2025). Förmodan är att Donald Trump vid en valseger kommer att försöka genomföra ytterligare skattesänkningar.

– Joe Biden har aviserat att han tänker återta Donald Trumps skattesänkningar. Joe Biden har även föreslagit höjda skatter för höginkomsttagare och signalerat att kapitalinkomster bör beskattas lika hårt som arbetsinkomster. Dessutom vill han genomföra infrastrukturinvesteringar och investera mer i forskning och utveckling i syfte att stärka USA:s konkurrenskraft. Han har även sagt att han vill genomföra en modifierad variant av Green New Deal. En huvudpelare i Green New Deal är miljöförbättrande investeringar. Dessutom ingår förslag som syftar till att minska inkomstklyftorna i USA. Under Joe Biden kommer USA även att återgå till det globala klimatavtalet (Parisavtalet) som trädde i kraft 2016.

– USA:s handelskonflikt med Kina kommer med stor sannolikhet att fortsätta de kommande åren oberoende av vem som vinner presidentvalet i USA. Skillnaden blir troligen hur denna konflikt kommer att hanteras där Joe Biden förväntas försöka skaffa fler allierade på den internationella arenan i syfte att ha en enad front gentemot Kina.

– Om Donald Trump vinner presidentvalet finns även en risk för att USA:s handelskonflikt med EU förvärras. Dock har USA en stor export till EU (nästan dubbelt så stor som USA:s export till Kina) vilket innebär att om USA inför utökade handelstullar gentemot EU så kan EU svara med samma mynt vilket kan vara kännbart för USA:s ekonomi. Denna aspekt kan verka återhållande på viljan att låta denna handelskonflikt eskalera.

Vilken av presidentkandidaterna kommer att påverka världsekonomin mest efter valet den 3 november?

– En stor risk för världsekonomin är ovan nämnda handelskonflikter där risken för en eskalering troligen är större med Donald Trump som president.

– En annan aspekt är att världsekonomins utveckling är starkt beroende av USA:s ekonomiska utveckling. I detta sammanhang anser en del bedömare att om Trump vinner valet och fortsätter med skattesänkningar och avregleringar så kommer USA:s ekonomiska tillväxt att ta fart de närmaste åren efter coronakrisen. När det gäller effekterna av Joe Bidens politik görs lite olika bedömningar. Å ena sidan kan de ovan nämnda investeringsinitiativen driva på USA:s tillväxt men å andra sidan kan de föreslagna skattehöjningarna ha en dämpande effekt på tillväxten.

– En ytterligare aspekt är att de två presidentkandidaterna har olika syn på hur coronapandemin ska hanteras. Denna skillnad i hantering kan i förlängningen påverka hur snabbt USA kommer ur den nuvarande lågkonjunkturen. Å andra sidan torde detta till stor del bero på hur lång tid det tar innan ett verksamt vaccin mot covid-19 kommer att vara allmänt tillgängligt för allmänheten.

– Andra faktorer som kan påverka USA:s tillväxt (fast i ett längre perspektiv) är problemen med ”twin-deficits” (samtidiga underskott i den federala budgeten och i handelsbalansen gentemot omvärlden) samt de stora inkomstklyftor som finns mellan låg- och höginkomsttagare (och som har förstärkts i och med coronakrisen). När det gäller ”twin-deficits” problemet så syftar handelskonflikterna med Kina och EU till att förbättra USA:s handelsbalans. Dock förefaller ingen av de båda presidentkandidaterna att ha en konkret plan för hur de ska hantera de stora federala underskotten. När det gäller inkomstklyftorna så skulle Joe Bidens modifierade Green New Deal kunna vara ett första steg att hantera denna problematik.

Hur kommer Sverige att påverkas av den ekonomiska politik som USA:s nästa president kommer att genomföra? Vad innebär det för jobb, handel och tillväxt?

– För ett export- och import-beroende land som Sverige utgör internationella handelskonflikter den största risken i närtid. I detta sammanhang är risken troligen störst med Donald Trump som president. Även den amerikanska tillväxttakten har stor betydelse för svensk exportutveckling (och därmed för ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt i Sverige). Som nämnts ovan är det möjligt att båda presidentkandidaterna kommer att föra en politik som gynnar den amerikanska tillväxten i det korta perspektivet.

– En annan viktig faktor är hur växelkursen mellan dollar och övriga valutor kan tänkas påverkas. Här är det svårt att göra en prediktion men om riskerna i världsekonomin ökar, exempelvis pga en stegrad handelskonflikt mellan USA och Kina, så visar historien att dollarn tenderar att stärkas gentemot andra valutor. En starkare dollar innebär att det blir billigare för amerikanska företag att importera från Sverige vilket på marginalen kan gynna svensk export till USA.

Finns risk för lågkonjunktur i 2021 och framöver?

– De prognoser som görs nu predikterar att svensk ekonomi kommer att växa 2021 och 2022 men det finns flera osäkerheter behäftade med dessa prognoser. När kommer ett vaccin mot covid-19? Hur stor är risken för upptrappade handelskonflikter? Kommer de stimulanspaket som aviserats i syfte att ta oss ur dagens djupa kris att få avsedd? Kommer det en rekyl på världens börser efter den starka återhämtning som skett det senaste halvåret? Kommer en sådan rekyl i så fall att leda till lägre tillväxt eller rent av en lågkonjunktur?

– I slutändan måste man konstatera att osäkerheten är stor om den framtida utvecklingen.

Mattias Lundberg: Psykisk hälsa och stresshantering

Mattias Lundberg, universitetslektor vid Institutionen för psykologi

Vilka råd har du till dem som har oro och ångest kring det amerikanska valet?

– Stop it! Nej, skämt åsido, så är det många som intresserar sig för och engagerar sig det amerikanska valet. Och det finns några, dock inte så många, som faktiskt är så engagerade att det påverkar dem negativt. Att vi är engagerade är inte så konstigt. Dels påverkar ju valet i USA hela världen på olika sätt och det kommer även att påverka oss i Sverige. Dels så får vi mycket god hjälpa av media att engagera oss, då det görs otaliga inslag, specialsändningar och analyser långt innan valet. Det blir helt enkelt svårt att komma undan det.

– Just den stora bevakningen från media bidrar på ett rent psykologiskt plan, då vi automatiskt utgår från att något man pratar mycket om, det är sannolikt viktigt och då borde man engagera sig. För tänk om man missar något?

– Och just känslan av att missa något viktigt, som dessutom skulle kunna påverka mig och mina närmaste kan vara en orsak till att en del faktiskt engagerar sig så mycket att de börjar må lite dåligt. Det finns till och med ett begrepp: Fear of Missing Out (FOMO), som handlar just om detta. Det stora problemet med engagemang i så stora frågor som denna är att det är svårt att greppa om allt. Och ju mer man läser på och försöker sätta sig in i olika frågor, desto fler saker dyker upp som man inte har grepp om. Det kan helt enkelt bli en ond cirkel som där, paradoxalt nog, ju mer man lär sig, desto mindre kontroll har man och sålunda blir mer orolig.

– Och någonstans där hamnar man i vad som ibland benämns som ”Election Stress Disorder”. Värt att poängtera är att det inte är en vedertagen diagnos, utan snarare ett sätt att beskriva just den stress över man känner över att inte ha den kontroll man önskar kring valet och alla dess möjliga konsekvenser.

Så vad kan man göra åt det då?

– Än en gång, för de flesta är engagemanget inte ett problem, utan snarare något som stimulerar. Men för den lilla grupp som faktiskt mår dåligt av sitt engagemang kan det vara bra att låta bli att konsumera information. Ta en paus från input. I början kommer det att kännas obehagligt, men om man står ut med det en stund så kommer den obehagskänslan att försvinna. Det kan dock vara bra att distrahera sig med annat som att gå på promenad med bara musik i öronen (och inte en amerikanske politik-podcast…), eller föra ett samtal med en vän i ett helt annat ämne.

Jesper Enbom: Sociala medier och källkritik

Jesper Enbom, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Hur vill du beskriva betydelsen som sociala medier har i den pågående valrörelsen i USA?

– Sociala medier har blivit viktig kanal för politiska aktörer när de vill nå direkt utan att gå omvägen via nyhetsmedierna. Det ger en möjlighet att propagera, aktivera och i viss utsträckning interagera med allmänheten. När det gäller det förstnämnda är Donald Trumps användning av Twitter ett tydligt exempel. Tvåvägskommunikation är vanligare när det gäller de val på delstats- och lokal nivå som lätt hamnar i skymundan för presidentvalet. Vidare har sociala medier har gjort det möjligt för ”vanliga” medborgare att nå ut brett med politiska budskap. Dilemmat är att det också, inte minst i USA, inneburit en ökad spridning av desinformation och konspirationsteorier. En spridning som även sittande president i hög grad bidragit till.

– Sist men inte minst har sociala medier inneburit en betydligt större datainsamling vilket ökat möjligheten för politiska aktörer att urskilja små målgrupper och skräddarsy budskap för dessa. Mycket uppmärksamhet har riktats mot hur företaget Cambridge Analytica kartlade väljare på sociala medier i samband med valet 2016. De flesta bedömare menar att Cambridge Analyticas betydelse överdrivits och att det dessutom är så att en betydande del av den datainsamling som företaget anklagades för ändå gjorts av politiska kampanjer det senaste decenniet.

Hur ska fakta och relevant information lyckas tränga igenom dagens dimridåer och lögner från trollfabriker?

– Det enkla men också svåra svaret är att alla måste ta sitt ansvar. Det stora problemet i USA är att den politiska polariseringen inneburit att stora delar av befolkningen tror på det som sägs av de som har samma åsikter som de själva. Samtidigt misstror de det som förs fram av politiska motståndare. Det finns heller längre några krav på att etermedierna ska ha någon balanserad nyhetsbevakning. Detta i samspel gör att politiker och politiska organisationer tämligen riskfritt kan föra fram lögner. Efter valet 2016 diskuterades utländsk inblandning och förekomsten av trollfabriker i främmande länder flitigt.

– Det som är viktigt att komma ihåg är dock att osakligheter och lögner i valrörelser i USA i mycket stor utsträckning är skapade och spridda nationellt. Därför behövs det att politiska aktörer i USA avstår från att skapa och sprida desinformation. Att medierna blir ännu bättre på att kritisk granska desinformation och framförallt undviker att själva sprida sådan. Slutligen handlar det om att medborgarna i USA, och även i andra länder världen över, blir mer källkritiska och också vågar ifrågasätta även sådant som ligger i linje med den egna politiska uppfattningen.

Vilka är dina tips på bra och relevanta källor när det gäller bevakningen av valet i USA

– Jag tror att en nyckel till att förstå valrörelsen är att följa den politiska bevakningen i å ena sidan FOX News, som stödjer Trump och republikanerna, å andra sidan i att följa hur den ser ut i MSNBC som istället har Demokratväljare som målgrupp. Det ger en ökad förståelse för den politiska klyftan i dagens USA. USA saknar ju Public Service-medier men National Public Radios NPR politics är sakliga i sin rapportering. När det gäller USA-bevakning ur ett europeiskt perspektiv så är den brittiska tidningen Guardian mycket ambitiösa. De har dessutom ingen betalvägg. Den som är intresserad av opinionsmätningar och hur resultaten av dessa bör tolkas kan med fördel söka upp FiveThirtyEight.com.

Fakta om presidentvalet i USA 2020

Toppbild

När:

Tisdagen den 3 november. Presidentvalet hålls alltid första tisdagen efter 1 november enligt USA:s konstitution.

Huvudkandidaterna: 

Sittande president och vice president, Donald J. Trump och Michael R. Pence (Republikanska partiet) mot Joseph R. Biden och Kamala D. Harris (Demokratiska partiet).

Så fungerar rösträkningen – Elektorskollegiet:

USA:s president utses inte i direkta val utan genom 538 representanter – elektorer – som väljs genom medborgarnas röster. Antalet elektorer är detsamma som respektive delstats kongressdelegation (minimum tre: två senatorer och en ledamot i representanthuset). Till exempel har Kalifornien 55 röster medan Delaware har bara 3 röster. Valet fungerar efter den så kallade "winner-take-all-principen" i de flesta delstaterna, så att den kandidat som får flest röster får samtliga delstatens elektorsröster.

Det krävs en majoritet – minst 270 röster för att vinna valet.

Fem gånger i historien har en kandidat fått fler röster av men ändå förlorade på grund av ett färre antal elektorsröster: 1824 (Andrew Jackson), 1876 (Samuel J Tilden), 1888 (Grover Cleveland), 2000 (Al Gore), 2016 (Hillary Clinton).

Mandatperiod:

Fyra år. Vinnaren av presidentvalet 2020 kommer att installeras den 20 januari 2021. Trump eller Biden kommer att vara den äldsta kandidaten som väljs till president i USA:s historia.

Tomas Sjögren
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 99 94
Mattias Lundberg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 66 45
Jesper Enbom
Universitetslektor (tjänstledig)
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 32