Utforskar hur religiösa aktörer arbetar för att motverka människohandel

Säkerhetsvakter vid en gränskontroll.

BildDavid Tiberio/ Mostphotos, David Tiberio

Andreas Henriksson medverkar i tv-galan Världens barns sammanfattning med Anne Lundberg söndag den 3 oktober i SVT1.

Evangeliska Frikyrkan och Erikshjälpen är exempel på trosbaserade aktörer som tillsammans med lokala aktörer i Thailand och Kambodja försöker bekämpa människohandel. Dessa två organisationer utgör Andreas Henrikssons externa part i doktorandprojektet.

Andreas Henriksson kommer att medverka i tv-galan Världens barns sammanfattning med Anne Lundberg söndag den 3 oktober i SVT1, klockan 18.15–19.00.

Vad ingår i begreppet människohandel?

– Det definieras som rekrytering, transportering, överförande, husering av eller mottagande av människor. Det kan handla om både vuxna och barn. Detta görs genom hot, våld eller andra former av tvång, kidnappning, bedrägeri, lurendrejeri. Det kan också vara genom att missbruka en maktposition, eller andras sårbarhet. Det kan också ske genom att ge betalning eller andra förmåner.

– Syftet är att få kontroll över en annan person i utnyttjande syfte. Främst handlar det om tvångsarbete, prostitution eller annan sexuell exploatering, men även borttagande av kroppsorgan.

Hur kom du in på detta ämne?

– Min bakgrund är att jag har studerat statsvetenskap med fokus på internationella frågor. Därefter har jag arbetat ungefär tio år med bistånd och har på detta sätt kommit i kontakt med både religiösa aktörer och även människohandel.

– Människohandel är ett komplext problem som på många sätt är en effekt av hur vår globaliserade värld är organiserad och styrd. Det finns många olika kopplingar mellan politisk instabilitet och ekonomiska ojämlikhet, men även till konsumtionssamhället. Religiösa aktörer är aktiva inom både bistånd men kanske särskilt i arbetet mot människohandel, där det finns en viss skepticism från sekulära aktörer. Jag insåg att det fanns en begränsad kunskap om hur religiösa aktörer arbetar mot människohandel så därför ville jag undersöka det. Människohandel är en intressant fallstudie för att belysa de religiösa aktörerna och möjligtvis kan lärdomarna till viss del överföras till andra fält.

Andreas Henriksson planerar att göra fältstudier i Thailand och Kambodja.

BildMostphotos, © Wollertz 2017

Kommer du att göra fältstudier?

– Pandemin har medfört att jag har fått skjuta upp mina inplanerade fältresor till Thailand och Kambodja. Min förhoppning är att det ska vara möjligt att genomföra dessa i slutet av året eller i början av 2022. Men mycket är osäkert fortfarande. Hittills har jag ställt om och genomfört vissa av intervjuerna över Zoom.

– Planen är att jag ska genomföra intervjuer med företrädare för trosbaserade organisationer, myndighetspersoner, givare till organisationerna samt vanliga människor i områden där organisationerna arbetar. Jag kommer också att observera organisationernas verksamhet. Dokument som jag ska analysera är beskrivningar av aktörernas verksamhet samt andra självförståelsedokument. Intervjuerna och dokumentanalyser har jag till viss del genomfört, men vissa intervjuer kräver att jag är på plats och det gäller inte minst observationerna.

Hur är det att doktorera inom Företagsforskarskolan?

– Företagsforskarskolan som är tvärvetenskaplig ger mig möjligheter till att få inblick i andra forskningsdiscipliner vilket är givande och intressant. Diskussioner med andra doktorander från andra ämnen är alltid roliga. Genom Företagsforskarskolans kurspaket får man en möjlighet att utveckla många andra färdigheter, till exempel hur man kan kommunicera sin forskning till en bredare publik. Covid-19-pandemin har inneburit mer hemarbete men det har på det stora hela fungerat bra.

Vad hoppas du uppnå efter fyra års studier?

– Jag hoppas kunna bidra till en ökad kunskap om hur trosbaserade organisationer arbetar mot människohandel och vad som påverkar dem, till exempel vilka antaganden som de gör, men även vilka maktrelationer som påverkar dem. Förhoppningsvis blir min avhandling ett viktigt forskningsbidrag, men jag vill också att nyvunnen kunskap ska användas som en referenspunkt för religiösa aktörer som arbetar mot trafficking i framtida självreflektioner.

– Jag vill också medverka till att agendasättande aktörer får verktyg att utforma strategier där religiösa aktörers bidrag används på rätt sätt, så att vi tillsammans kan minska människohandeln, exploateringen av människor och skapa mer rättvisa och inkluderande samhällen.

Andreas Henriksson, doktorand på Företagsforskarskolan och Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet

BildMattias Pettersson