Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2021-11-18

Utvärdering av EIP-Agri

NYHET I dagarna har statsvetenskapliga forskare vid Umeå universitet redovisat resultaten från en 5-årig löpande lärande utvärdering av innovationsstöd på landsbygden (EIP-Agri) som pågått under åren 2016-2020. Redovisningen skedde både i juni för närmast berörda på Jordbruksverket och Näringsdepartementet men även på forskarkonferensen Ruralities and Regions in Transition på Runö 11-12 november 2021.

I utvärderingens slutrapport diskuteras problem och svårigheter vad gäller utformningen och administrationen av EIP-Agri. Långa handläggningstider, många krav på kompletteringar och sena utbetalningar har förbättrats successivt men är ändock fortsatt ett problem. Främsta slutsatsen är emellertid att det varit alltför många och otydliga mål i kombination med otillräcklig information och dataunderlag från Jordbruksverket. Att utvärdera effekterna av EIP-Agri blev därmed omöjligt, och stannar därför vid undersökning av förutsättningarna för framgång.

- Inför kommande programperiod måste EIP-Agri få en tydlig interventionslogik – dvs påtänkt samband mellan mål, insatser och resultat i samhället – och bättre dataunderlag för uppföljning och effektutvärdering. Vi ser även en risk att mer tekniska innovationer gynnas på bekostnad av sociala och organisatoriska innovationer. Säger Katarina Eckerberg, som lett utvärderingsarbetet.

Ett annat stort problem som forskarna identifierat är bristen på koordinering och samarbete inom den svenska innovationspolitiken. Där finns det stora möjligheter till synergier med andra stöd och myndigheter för att stärka konkurrenskraften och bidra till klimat- och miljömål.

EIP-Agri är en del av en större satsning på innovationer inom EU. I Sverige ansvarar Jordbruksverket  för EIP-Agri som en del av landsbygdsprogrammet. Syftet är att främja landsbygdens konkurrenskraft och bidra till nationella miljöskydds- och klimatmål. Katarina Eckerberg förklarar:

- Utvärderingen har varit utformad som löpande lärande, det vill säga att vi forskare har kontinuerligt diskuterat upplägget med ansvariga på Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket och kommit med delresultat allteftersom i syfte att förbättra genomförandet av innovationsstödet under hand.

Förutom Katarina har Therese Bjärstig, Matilda Miljand och Anna Zachrisson arbetat med datainsamling och analys i utvärderingen, och en halvtidsrapport med fokus på programmets initieringsfas finns också att läsa. Utvärderingen baseras på omfattade djupintervjuer med offentliga tjänstemän och stödmottagare, en enkätundersökning bland sökande (både de som beviljats och fått avslag), deltagande observation och analyser av dokument. Genomförandet av EIP-Agri på europeisk nivå och i vissa andra medlemsstater analyseras också där det bland annat visar sig att Sverige lagt stor vikt vid innovationen i sig medan de flesta andra medlemsstater mer direkt prioriterat klimat- och miljöbättrande åtgärder liksom nätverkande med forskningen inom Horisont 2020.

Katarina berättar att på forskarkonferensen Ruralities and Regions in Transition var flera av åhörarna inte förvånade över utvärderingens slutsatser. Flera av dem hade varit involverade i utvärdering av andra jordbruksstöd och av Leader, och vittnade om liknande resultat. Även flera av de myndighetspersoner med ansvar för regionala frågor som deltog kände igen sig.

- Det har tidvis varit frustrerande att våra idéer inte så lätt kan tas om hand i praktiken på grund av en rad trögheter i systemet, men vi hoppas ändå att våra förslag succesivt kan komma till nytta i nästa programperiod, menar Therese Bjärstig.

Slutrapporten är publicerad av Jordbruksverket och finns tillgänglig här

Kontaktinformation

Katarina Eckerberg
Professor emerita
E-post
E-post
Therese Bjärstig
Universitetslektor
E-post
E-post
Anna Zachrisson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 61 85