Vad betyder mångfald i svensk förskola?

Doktorand Maria Papakosma vid Umeå universitet har genom policyforskning undersökt hur olika språk och kulturer lyfts fram i förskolepolicy, och hur det påverkar vardagen i förskolearbetet. Hennes studien visar att mångfald i förskolan inte är statisk. Den är dynamisk och formas i möten mellan olika språk och kulturer i vardagen. Samtidigt pekar studien på en tydlig policyförskjutning. Nationella riktlinjer lägger stor vikt vid kompetensutveckling och barns svenska språkutveckling som avgörande för deras framtida möjligheter.

– Jag kallar det 'villkorad flerspråkighet' - flerspråkighet stöds retoriskt, men i praktiken under villkoret att den främjar integrationsmål och svenska språkutveckling, säger Maria Papakosma.

Hon berättar vidare att flerspråkighet ofta framställs positivt i policydiskursen. Trots det blir stödet för flerspråkiga barn ofta beroende av hur snabbt de lär sig svenska. Det skapar dubbla förväntningar och visar hur komplext flerspråkighet är i praktiken.

Navigerar mellan flera begränsningar

Genom förskolerektorernas berättelser visar studien hur lokala aktörer ständigt måste navigera mellan olika begränsningar. Personalresurser och kompetensbrister är vanliga utmaningar, särskilt i socialt utsatta områden, även när ekonomiskt stöd finns. Resultaten pekar på en resursparadox: policy, resurser och praktiska villkor går inte alltid hand i hand. Socioekonomiska faktorer och hinder för barns närvaro får direkta konsekvenser för utbildningsjämlikheten.

– Förskolerektorer utvecklar strategier och förtroendebyggande strukturer för att skapa trygga miljöer för familjer med mångfaldsbakgrund, säger Papakosma.

Ett utvidgat uppdrag för förskolan

Studien visar också att förskolans uppdrag har blivit bredare. Förskolan är inte längre bara en omsorgsinstitution. Den är också en plats för skolförberedelse, integration och demokratisk värdegrund, nära knuten till frågor om mångfald och social sammanhållning.

Forskningen ger beslutsfattare stöd i att förstå varför mångfald och likvärdighet kräver breda och samordnade strategier. För förskollärare och förskolerektorer erbjuder studien verktyg för förtroendebyggande arbete och för att stärka barns delaktighet och närvaro.

– Förskolan har fått ett mycket bredare och mer komplext uppdrag. Det är viktigt att vara medvetna om vad den innebär för hur vi arbetar med mångfald, säger Papakosma.

Nödvändig förståelse

Sveriges ökade kulturella och språkliga mångfald gör det viktigt att förstå hur policy fungerar i praktiken. Forskningen bidrar till debatter om integration, språkutveckling och barns deltagande. Resultaten visar att jämlikhet kräver långsiktiga och samordnade insatser som tar hänsyn till lokala förutsättningar och sträcker sig bortom språkfrågan.

– Forskningen visar att mångfalds och likvärdighetsfrågor i förskolan inte kan lösas med enkla lösningar. Det krävs en helhetssyn som tar hänsyn till hur olika faktorer samverkar, avslutar Maria Papakosma.