NYHET Avgiftsfri utbildning, barnomsorg och delad föräldraledighet är några av de faktorer som bidragit till att fler kvinnor kunnat etablera sig inom kirurgin i Norden. Trots det är det färre andel kvinnor högre upp i den kirurgiska hierarkin. Det uppmärksammar forskare från Umeå universitet och Finland i en perspektivartikel som publicerades i juli 2026.
Än idag är kvinnor underrepresenterade på specialistutbildningar och på ledande poster i många delar av världen, och inom kirurgin har den ojämna könsfördelningen varit påtaglig. Utvecklingen i våra nordiska länder har dock visat ett samhälle som underlättar möjligheten att kombinera arbete och familjeliv kan bidra till att både kvinnor och män kan stanna kvar i krävande yrken under hela arbetslivet. I artikeln Women in Surgery: Perspectives from Nordic welfare states, publicerad i tidskriften Surgery, diskuterar Malin Sund vid Umeå universitet och Helsingfors universitet tillsammans med Paulina Salminen vid Åbo universitet den utveckling som skett i de nordiska länderna.
Professor Malin Sund, Institutionen för diagnostik och intervention och Professor Paulina Salminen, Åbo universitet.
I Norden finns goda förutsättningar för kvinnor att göra karriär, även under småbarnsåren. System som föräldraledighet, där båda vårdnadshavarna har samma möjlighet att vara hemma med barnet, och en barnomsorg som är offentligt finansierad, gör att kvinnor i högre utsträckning ges samma möjligheter att kombinera yrkesliv med familjeliv. Dessutom är många utbildningar avgiftsfria, vilket underlättar när utbildningen inte ger stora studieskulder. Det gör att kvinnor kan välja långa specialistutbildningar utan att behöva välja bort familjelivet. Intresse och engagemang kan i stället styra karriärvalet.
En viktig förklaring till kvinnors karriärmöjligheter är den relativt jämna fördelningen av ansvar för hem och familj som finns i de nordiska länderna.
– Jämställdhet är en etablerad norm i de nordiska samhällena, vilket bidrar till att kvinnor kan göra yrkesval som tidigare har varit starkt mansdominerade, säger Malin Sund, professor i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention.
I de nordiska länderna utgör kvinnor nu en majoritet på läkarutbildningen. Kvinnliga kirurger är mer synliga både i klinisk verksamhet, och inom forskning och undervisning. Något forskarna menar är bra för att skapa kvinnliga förebilder inom specialistyrken som tidigare varit mansdominerade. Att kvinnor oftare är representerade i ledningsfunktioner, och inom akademin ser forskarna som ett tecken på att kirurgin nu genomgår en generationsskiftning. Däremot är kvinnor fortfarande underrepresenterade bland verksamhetschefer och professorer.
Specialiteter med omfattande jourtjänstgöring och oförutsägbara arbetstider har tidigare varit mindre attraktiva för en del kvinnor. Nyare undersökningar visar dock att möjligheten att förena yrkesliv med livet utanför arbetet blir en allt viktigare fråga även för yngre män. Något forskarna menar kan bero på att den nya generationen läkare har andra krav på sin arbetssituation och hur man kan förena yrkeskarriär och fritid.
En diversifierad kirurgkår, med bred kompetens och olika erfarenheter och perspektiv, kan även stärka kirurgins förmåga att möta framtidens utmaningar. Mångfald främjar flexibilitet och anpassningsförmåga, vilket är avgörande för en resilient och hållbar kirurgisk vård.
– Att värna mångfald är därmed inte enbart en fråga om jämställdhet, utan också en viktig förutsättning för att möta framtidens kirurgiska behov i en allt osäkrare värld, säger Malin Sund.
