NYHET En ny databas baserad på sjukjournalen från nederlagssjukhuset i Röbäck mellan 1808–1809 tillgängliggörs nu via Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet.
Nu tillgängliggörs den så kallade Wegeliusdatabasen som bygger på läkaren Wegelius handskrivna sjukjournal från Röbäck 1808–1809. Materialet ger en inblick i situationen under finska kriget, en av de mest omvälvande och viktiga händelserna i Sveriges historia, som också hade en stor påverkan på Umeå och Västerbotten. Journalen omfattar 1 145 vårdtillfällen för soldater från olika regementen i nuvarande Finland samt i Norrland och Svealand, liksom ett mindre antal ryska fångar.
Kyrkstugor vid Umeå landskyrk
Följde med patienterna till Umeå
Jakob Esaias Wegelius var läkare och präst, född 1779 i Österbotten. Under finska kriget 1808–1809 arbetade han som arméläkare och när sjuka och skadade soldater skulle evakueras från Österbotten till Umeå i september 1808 följde han med. Där tjänstgjorde han på det så kallade nederlagssjukhuset i Röbäck med ansvar för att föra journal över de soldater som vårdades där. När Wegelius återvände till Finland våren 1809, till fots över kvarken, trotsade han fältläkarens uttryckliga order och tog med sig journalen hem.
– Man slås verkligen av, och känner tacksamhet för, hur slumpen i kombination med Wegelius omsorgsfulla dokumentation och en rad lyckliga omständigheter, har gjort att detta unika material har bevarats och nått oss i dag. Det är verkligen ett material som är värt att bevara och göra tillgängligt för framtida forskning, säger Erling Häggström Gunfridsson, forskare vid CEDAR.
Bygger på transkriberade journalanteckningar
Den nya databasen baseras på Wegelius journalanteckningar vilka har transkriberats i sin helhet. Det innebär att de handskrivna journalanteckningarna skrivs av ordagrant till en digital fil. Därefter har uppgifterna strukturerats och standardiserats för att bli enklare att analysera. Materialet möjliggör studier av sjuklighet och dödlighet i ett krigssammanhang på individnivå. Den kan användas för analyser av epidemiska sjukdomar, krigsskador, överlevnad och medicinsk praktik under tidigt 1800-tal.
– Något som tydligt men kanske inte överraskande syns är hur dominerande sjukdomar, särskilt olika febersjukdomar, till exempel tyfoidfeber, och dysenteri, var i förhållande till direkta krigsskador. Samtidigt ger journalen en inblick i vardagen vid ett provisoriskt militärsjukhus under mycket svåra förhållanden, berättar Elina Nordung Omnell, projektassistent vid CEDAR.
HÄR HITTAR DU TILL WEGELIUSDATABAS
Wegeliusdatabasen har redan använts till studier som publicerats:
Död i krigets skugga: mortalitet och dödsorsaker i Umeå landsförsamling och på Röbäcks sjukhus under finska kriget 1808–1809, som finns att läsa i Oknytt 2025
Elina Nordung Omnell och Erling Häggström Gunfridsson
Samt:
Det lysande kriget sanna elände - journalerna vid krigssjukhusen i Umeå under finska kriget 1808 – 1809
Elina Nordung Omnell och Erling Häggström Gunfridsson
Läs en intervju med författarna om dessa publikationer