WHO varnar för chikungunya – 5 frågor till virusforskare
NYHET
I sommar har Världshälsoorganisationen, WHO, vädjat för att förhindra en upprepning av en epidemi av chikungunyaviruset, som svepte över världen för tjugo år sedan. Låt oss lära oss mer genom att ställa fem frågor till Lars-Anders Carlson, docent vid Umeå universitet.
Lars-Anders Carlsons grupp vid Umeå universitet forskar om Chikunyaviruset.
BildMattias Pettersson
Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!
Orsaken till oro är nya utbrott som rapporterats i Amerika, Afrika, Asien och Europa (Frankrike och Italien). Ett större utbrott pågår i Kina, särskilt i den södra delen. De vanligaste symtomen på infektion av chikungunyavirus är feber och muskel- och ledvärk. Chikungunyavirus sprids till människor av infekterade myggor och kan inte spridas direkt från person till person.
Infektionen orsakas av ett virus som tillhör alfavirusgruppen. Det skapar "fabriker" på cellytan där dess gener kopieras när viruset infekterar en cell. Lars-Anders Carlsons forskargrupp i Umeå vill förstå hur dessa virusfabriker fungerar, för att i slutändan bidra till arbetet med att utforma nya antivirala strategier.
Är chikungunyaviruset mycket smittsamt och hur sprids viruset?
– Ja, viruset är smittsamt, men bara om man blir biten av en infekterad mygga. Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!
– Viruset spreds genom bett av myggor av släktet Aedes. För ungefär tjugo år sedan verkade det som att chikungunyaviruset främst spreds av Aedes aegypti, en tropisk mygga. Men år 2006 inträffade ett stor utbrott på ön Réunion, och forskare kunde visa att viruset, med en minimal mutation, hade anpassat sig till en ny myggart, Aedes albopictus. Denna mygga, som är känd som den asiatiska tigermyggan, är mer spridd, vilket gjorde att chikungunyaviruset också kunde spridas mer, till exempel till södra Europa.
Är chikungunyafebern farlig?
– De flesta infektioner är förmodligen milda, men det är svårt att veta exakt eftersom många infektioner förmodligen inte diagnostiseras. Men infektionerna kan bli allvarligare. Den mest förödande konsekvensen är förmodligen svår ledvärk som kan vara i flera månader. Det finns också sällsynta rapporter om chikungunya-orsakad encefalit (hjärninflammation).
Finns det ett botemedel eller vaccin?
– Alldeles nyligen (2024) kom det faktiskt ett vaccin som heter Ixchiq. Det är baserat på svensk forskning från Karolinska Institutet. Det är väldigt spännande att se framsteg med detta. Tyvärr finns det nu en tillfällig begränsning av att ge detta vaccin till personer över 65 år på grund av vissa observerade biverkningar, så vi får se hur det utvecklas.
Bör vi vara rädda för att chikungunyaviruset når Sverige?
– Det är inte min expertis, men min uppfattning är att det förmodligen inte kommer hit inom den närmaste framtiden. Aedes-myggorna rör sig dock långsamt upp från södra till mellersta Europa, och i år såg jag att de kan förvänta sig chikungunyainfektioner i södra Tyskland.
– Ett besläktat virus som heter Sindbis-virus kan ibland spridas av nordiska myggor och orsaka det som på svenska kallas ”Ockelbosjukan”, vilket liknar en mildare chikungunyafeber. Norrmännen har ett roligt namn för detta – de kallar det bærplukkersyken (bärplockarsjukan).
Varför forskar du om det här viruset och vad är drömmålet?
– Jag är intresserad av några mycket grundläggande aspekter av virusfabrikerna som viruset skapar för att kopiera sina gener. Det här maskineriet är fascinerande för mig! Vi använder elektronmikroskopi för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av virusfabrikerna och använder dessa bilder för att gradvis förstå hur fabrikerna fungerar. Så småningom kan detta göra det möjligt för oss att se hur viruset kopierar sina gener med upplösningen av enskilda atomer. Vi är inte riktigt där än, så en del arbete återstår. Så småningom tror jag att vi kan få en fullständig förståelse för hur de fungerar!