Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Om artikeln

K–12 Students’ Experiences of the Synchronous Remote Teaching and Learning Environment

Journal of Online Learning Research

Vad handlar artikeln om?

Studien handlar om elevers uppfattningar om förutsättningar att lära och undervisas i fjärrundervisningsmiljö. I studien har vi använt oss av två tidigare validerade enkäter som mäter lärandeklimat och autonomi i klassrummet (stöd, relationer, likvärdighet, samhörighet, deltagande etc.). I studien har frågorna anpassats för att mäta digitala lärandemiljöer och är tänkt att fungera som ett utvärderingsverktyg för skolor och lärare som bedriver fjärrundervisning.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Vi vet väldigt lite om hur elever upplever förutsättningar att lära och verka i olika fjärrundervisningskontexter. Merparten av den forskning som finns baseras på lärare. Ett elevperspektiv kan hjälpa både forskare, politiker och skolor att förstå hur fjärrundervisningsmiljöer kan utvecklas och bedrivas för att stötta olika behov i klassrummet. Den klassrumsmiljö som fokuseras i denna studie är fjärrundervisning i storleken hel- till halvklass.

Ingår det i en större undersökning?

Studien och utveckling av utvärderingsverktyget ingår i ett ULF-projektet (ulfavtal.se) om fjärrundervisning som bedrivs inom grupperna LIKT och DIGSUM vid Umeå universitet.

Vad innebär resultaten?

Detta ska ses som en förstudie och vi kan därför inte dra alltför stora växlar ännu. Det vi kan se är dock att relationerna i klassrummet förändras när undervisningen sker via digitala medier. Samarbetet mellan eleverna uppfattas exempelvis vara väldigt högt medan lärares överblick i klassrummet uppfattas lägre. Resultaten tyder bland annat på undervisningsmiljön kan kräva att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och hjälper läraren att uppmärksamma när de är behov av stöd.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Då vi inte studerat elever i svensk fjärrundervisningsmiljö tidigare hade vi inte så mycket förväntningar mer än vad vi sett i tidigare forskning från andra länder. Att samarbetet och dialogen mellan eleverna skulle skattas så högt hade vi nog inte väntat oss. Det finns något intressant runt den lärandegemenskap som tycks skapas. Kanske kan vi lära oss något av den i reguljära undervisningen?

Var det en spännande studie att göra och varför?

Eftersom vi visste så lite om elevers uppfattningar av denna typ av lärandemiljö är allt spännande. Utvärderingsverktyget kommer att fortsätta användas så vi hoppas att kunna lära oss mer framöver.  

Länk till artikeln.