Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)
Anne Heith, docent i litteraturvetenskap. Forskningsprojekt: "Att läsa världen. Urfolk, ekokritik och literacy".
Jag är docent och lektor i litteraturvetenskap. Under 2020-2022 arbetar jag med projektet "Att läsa världen. Urfolk, ekokritik och literacy". Projektet syftar till att undersöka hur alternativa sätt att läsa världen gestaltas i ett urval texter av författare med urfolksbakgrund från Europa, USA och Australien från perioden efter 1960-talet. Det europeiska materialet består av samiska texter. Ett centralt begrepp är "literacy". Projektet analyserar olika sätt att läsa världen, dels i den dominerande berättelsen som format den västerländska moderna civilisationen, dels i motberättelser som baseras på urfolks traditionella livsstilar och världsbilder. Undersökningen bidrar till forskning om temat literacy. Den har ett geokritiskt fokus såtillvida att representationer av platser undersöks utifrån temat ekokritik, med fokus på vad urfolkstexters representationer ställer för krav på literacy. Detta tema undersöks genom en komparativ analys av urfolkslitteratur som skapar motberättelser till det moderna västerländska narrativet som baseras på en polarisering mellan natur och kultur."
Under 2018 och 2019 har jag arbetat med projekten "Att göra plats i litteraturen. Meänmaa i nutida tornedalsk skönlitteratur", samt "Andra platser i litteraturundervisningen. Sápmi, Meänmaa och migrantkartografier". Projekten undersöker platsskapande utifrån konstruktioner av Sápmi och Meänmaa, samt skildringar av migration. Centrala teman är mellanförskap, dubbla (eller flerfaldiga) identiteter kopplade till utanförskap, respektive tillhörighet i flera kulturer. Jag är intresserad av hur dessa typer av platsskapande överskrider det som traditionellt setts som svenskt och gränsdragningar som aktiverats i konstruktioner av Sverige och svenskhet.
Litteraturhistorieskrivning är ett annat område jag arbetar med. I fokus står nya sätt att se på det nationella. Jag är med i ett par forskargrupper som arbetar med förnyelse av litteraturhistorieskrivning. Jag har bland annat skrivit om samisk och tornedalsk litteratur i Nordisk kvinnolitteraturhistoria.
Under mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat utomlands som svensklektor vid universiteten i Tammerfors och Bergen. Mellan 2008 och 2011 forskade jag heltid med projektet "Tornedalian Textual Landscapes", vid universitetet i Tromsö. I samband med det blev jag medlem i Border Poetics-gruppen. Tillsammans med forskare från olika nordiska universitet startade jag forskarnätverket DINO (Diversity in Nordic Literature). Nätverket har ordnat ett flertal konferenser vid nordiska universitet. År 2014 arrangerade vi konferensen "Ambiguities, Alterations, Alternatives: Transforming Nordic Literatures" vid Sámi allaskuvla i Kautokeino. Jag har vidare samarbetat med det svenska forskarnätverket för kritiska ras- och vithetsstudier och med nätverket för afro-europeiska studier. Jag har återkommande varit gästforskare vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet. Då Umeå var europeisk kulturhuvudstad 2014 undersökte jag samiska inslag i Umeå 2014. Forskningen finansierades av Humanistiska fakulteten och Vaartoe, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. Mellan 2016 och 2018 fick jag möjlighet att bygga vidare på forskningen om samiska och tornedalska texter då RJ beviljade finansiering för "Avkolonisering och väckelse. Laestadianismens roll i nutida samiska och tornedalska texter". Projektet har resulterat i boken Laestadius and Laestadianism in the Contested Field of Cultural Heritage: A Study of Contemporary Sámi and Tornedalian Texts.