25 år av framgångsrik hjärnforskning firades

Arrangörer och föresläsare vid UFBIs 25 års jubileum.

BildMikael Stiernstedt

UFBI grundades i oktober 2001 av Lars Nyberg, Katrine Riklund och Roland Johansson. Lars Nyberg hade återvänt till Umeå efter en postdoktortjänst i Kanada, där han hade arbetat med hjärnavbildning – ett område som då saknade en motsvarande miljö på hemmaplan. 

Förutsättningarna för att fortsätta den typen av f​orskning i Umeå var begränsade, och Lars kände därför ett behov av att skapa något som ännu inte fanns - en egen hjärnavbildningsenhet. Tillsammans byggde de upp UFBI från grunden – en verksamhet som i början var liten och sårbar, men som med tiden har utvecklats till den etablerade och framgångsrika forskningsmiljö den är i dag. Initiativet handlade i första hand om att få igång verksamhet som gjorde det möjligt att arbeta vidare med de frågor som engagerade, snarare än att utforma en långsiktig strategi.

Professor Lars Nyberg. Grundare och ställföreträdande föreståndade för UFBI.

BildMattias Pettersson

– Det fanns väl inte direkt då planer på att stå här om 25 år. Då handlade det mer att få igång det och kunna göra någonting. Det är kul och mycket duktigt folk har passerat genom åren, berättar Lars Nyberg, grundare och stf. föreståndare vid UFBI.

Tidigt stöd

För att kunna starta upp verksamheten inledde de samtal med universitetet, och efter ett möte med dåvarande rektor Inge-Bert Täljedal fick UFBI det ekonomiska stöd från universitetsstyrelsen som de behövde. Redan från början var strategin att skapa en stabil grund. Detta innebar bland annat att de prioriterade att anställa fysiker. 

– Redan från början kände vi att ska det bli något av det här så måste vi bygga ordentligt från grunden, berättar Lars Nyberg. 

En milstolpe i UFBIs resa minns Lars var när de fick MR kameran. Lars tilldelades Göran Gustafsson-priset varpå dåvarande rektorn Göran Sandberg bjöd honom på lunch. Rektorn visste att flera lärosäten gärna ville rekrytera Lars och ställde därför den raka frågan: Vad skulle krävas för att han skulle stanna i Umeå? Svaret kom snabbt – en MR-kamera för forskning. Det blev startskottet för en ansökan till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som beviljade finansieringen, och drömmen om en MR scanner blev sann. 

– När vi fick den 2009 kunde vi börja med mycket mer verksamhet än vad vi hittills kunnat på den här kliniska utrustningen. Det var väl egentligen det största enskilda kvalitativa språnget, förklarar Lars. 

Idag är samarbetet utbrett, med forskare, doktorander, fysiker, forskaraspiranter och postdoktorer från olika delar av världen. Samarbetet med Region Västerbotten är en viktig aspekt för UFBI, där de delar MR kameran med regionen och som används både kliniskt och i forskningssyfte. Något som är centralt för enheten och gynnar både kliniker och forskare. 

– Vi får en fördel som har regionen, inte bara för att vi samkör, utan det uppstår frågeställningar som är klinikdrivna och patientnära. Det finns också kompetenta människor som kan granska datat, förklarar Lars. 

Ett firande för att främja forskning

Jubileumsfirandet som anordnades på Hotel Mimer i Umeå blev en succé. 96 stycken inresande talare och deltagare från olika delar av världen samlades, delade erfarenheter, och föreläsningarna varvades med mingel och postersession. En av dem som ställde ut sin poster var Hsing-Fen Tu från Taiwan som gör sin postdoc på UFBI. Hsing-Fen Tu var även med i arrangörsgruppen och är nöjd med evenemangets utformning.

– Det var en intressant process att sköta all kommunikation, bjuda in föreläsare och se till att de kom fram utan problem – alla dessa detaljer är viktiga. Vi vill ju främja forskning, utbyte och kommunikation. Och när de är här på plats blir det mycket enklare för alla att kommunicera, det är väldigt viktigt, berättar Hsing-Fen Tu.

En verksamhet som växer

25 år efter starten fortsätter UFBI att växa. Verksamheten tar små steg i taget och med framtidens nya teknik kan man fortsätta utveckla och forska om metoder i avancerad hjärnavbildning. Förutom ny teknik betonar Lars vikten av kompetensförsörjning, att säkra kompetensen genom att rekrytera och utveckla doktorander, forskningsaspiranter och postdoktorutbyten.

Nyckeln framåt är att snabbt kunna implementera de bästa tillgängliga lösningarna, fortsätta vara förutseende i utvecklingen och samtidigt stärka de internationella kontakterna samt rekrytera fler framstående forskargrupper inom hjärnforskning. 

Kultur som driver utveckling

Samarbetet och inställningen att allt kan provas har gjort att UFBI kunnat växa och utvecklats till den verksamhet den är idag. Den UMU-anda som många talar om ser Lars som som en drivkraft för innovation och utveckling inom verksamheten.

– Det är ju högt tryck på sjukvård och klinik idag. Men vi är ett universitetssjukhus så vi måste försöka lägga tid på långsiktiga forskningsstudier och det är ju fint att man i en pressad tid ändå kan ha det klimatet. Det är avgörande, säger Lars. 

Den starka utvecklingen speglas både i forskningsproduktionen och den växande verksamheten vid centret.

Anders Wåhlin, professor och föreståndare vid UFBI

– UFBI har producerat över 400 vetenskapliga publikationer och publicerar nu omkring 30 artiklar per år. Vid centrat genomför vi över 500 scantimmar årligen, och flera nya projekt startas varje år tillsammans med forskare inom medicin, samhällsvetenskap samt teknik och naturvetenskap. Studierna spänner över hjärnans funktion i utveckling och åldrande, förklarar Anders Wåhlin, professor och föreståndade vid UFBI. 

Lars Nyberg hoppas att centret ska fortsätta driva utvecklingen för bättre hjärnhälsa och bidra till att den växande gruppen personer över 80 år kan behålla sin livskvalitet och fortsätta vara delaktiga och en resurs i samhället.

– Jag hoppas att UFBI på ett stort plan kan bidra till bättre hjärnhälsa. Både vad gäller att behandla, men även förstå sätt att förebygga sjukdomar som påverkar hjärnan, säger Lars.