Är vi redo?

Vad är ert forskningsområde?

Frågor som rör svensk beredskap, säkerhet och kriser har blivit alltmer aktuella i samhällsdebatten. Hur förbereder sig olika aktörer för kriser, och i värsta fall krig? Vilket ansvar har enskilda personer och hur kan civilsamhället bidra med resurser? Det är några exempel på frågor som idag diskuteras inom området samhällsskydd och beredskap, och det är också områden som varit i blickfånget för forskning hos den statsvetenskapliga institutionens krisberedskapsforskare under en lång tid.

Statens grundläggande ansvar för trygghet och säkerhet

Ett återkommande tema i forskningen är hur offentliga aktörer såsom myndigheter, länsstyrelser, och kommuner förbereder sig för, och hanterar, kriser. En central del i detta är samverkan, samt hur samverkansprocesser fungerar under ofta tidspressade förhållanden. Dessa frågor undersöktes i en avhandling (Strandh, 2015) om samverkan för att skapa beredskap mot storskaliga terroristattentat riktade mot spårbunden trafik. Det var den första avhandlingen vid institutionen som explicit använde sig av och riktade sig till krisforskningsfältet. Samtidigt pågick ett forskningsprojekt (Wimelius och Engberg, 2015) som studerade de rättsliga förutsättningarna för krishantering, det i ljuset av att den svenska krisberedskapen till stor del har byggts upp kring principer som inte nödvändigtvis är rättsliga. Staten har ett grundläggande ansvar för Sveriges säkerhet och i detta sammanhang är det viktigt att notera att det svenska systemet ofta beskrivs som ytterst decentraliserat, där stort ansvar läggs på den lokala nivån.

Offentliga aktörers roll i fall av kris 

BildJohnér Bildbyrå AB, Maskot Bildbyrå AB

Vad innebär lokal resiliens?

En viktig forskningsinriktning har varit att bidra med kunskap om hur motståndskraft, eller resiliens, skapas och stärks på lokal nivå. Exempelvis har forskare (Wimelius och Strandh, 2020) studerat lokala offentliga aktörer och civilsamhällets erfarenheter av att bygga upp lokal resiliens mot våldsbejakande extremism. Vidare spelar Sveriges 290 kommuner en avgörande roll för beredskapsförmågan på lokal nivå. I en aktuell avhandling (Karlsson, Bazarschi, 2024) lyfts kommunernas viktiga, men ofta utmanande, arbete med att bygga upp krisberedskap – inte enbart för fredstida störningar, utan även för krig. Forskningen genomfördes inom ramen för ett större projekt om kritiska flöden och försörjningskedjor under hot i förändring (Eklund, 2024). Den lokala nivån innefattar även civilsamhällets resurser, en mosaik av aktörer som traditionellt sett har spelat en undanskymd roll i svensk krisberedskap (Strandh, 2018, Strandh och Eklund, 2019). Flera studier har ägnat särskild uppmärksamhet åt Frivilliga resursgruppen (FRG) och kartlagt deras roll under pandemin (Wimelius och Strandh, 2024) och möjligheter till att bidra till den civila beredskapen (Strandh och Wimelius, 2023). I ett pågående doktorandprojekt bryts nu också ny mark genom att undersöka varför sexuella minoriteter och könsminoriteter blir oproportionerligt utsatta under krig, kriser och katastrofer (Jormanainen).

Umeå C, järmvägsstation med tåg vid perrong.

BildMichael Erhardsson/Mostphotos

Vilken betydelse har er forskning haft för fältet?

Forskningen har stor betydelse för det intensiva arbete som pågår i Sverige för att stärka den civila beredskapen. Flera av de nämnda forskningsinsatserna har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Forskningen kännetecknas av sin praktiknära inriktning, det vill säga att resultaten ska ligga nära den praktiska verksamheten och komma policyskapare och aktörer, såsom kommuner och myndigheter, till nytta.

Det är också viktigt att nämna att Statsvetenskapliga institutionen sedan 2002 erbjuder ett framgångsrikt utbildningsprogram i internationell kris- och konflikthantering (IKK). Efter avslutad utbildning har många studenter fått anställning inom det svenska krisberedskapssystemet, på kommuner, myndigheter, departement och inom civilsamhället. Idag är efterfrågan på expertis inom civil beredskap större än någonsin, och institutionens forskning och utbildning utgör viktiga komponenter i att möta detta behov.

Brandövning

BildUlrika Bergfors Kriström

Vad ser ni som de viktiga ämnen i framtiden inom ert forskningsfält

Forskningsfältets aktualitet kommer med största sannolikhet fortsätta att växa. I takt med att en mängd beredskapssatsningar pågår runt om i Sverige blir det också allt viktigare att forskningen antar ett systemperspektiv – hur hänger allt ihop? Det bör också uppmärksammas att både vetenskapliga och policydiskussioner inom fältet ofta utgår från urbana normer. I pågående forskning studeras därför landsbygdens styrkor och begränsningar i arbetet med att bygga resilienta samhällen (Strandh, 2023). Det är också av yttersta vikt att norra Sverige inte glöms bort i dessa diskussioner – och det aktualiserar också framtida frågor om hur civil beredskap och resiliens kan utvecklas i norra Norden.