Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 13 feb, 2020

Från skitig industri till miljöanpassat företag

REPORTAGE Rönnskärsverkens hållbarhetsresa från 1960-talet till 2000 är närmast sagolik. Vinnare var inte bara miljön utan även företaget. Vad kan en värld i klimatkris lära sig av Sverige och vilka medel behövs egentligen för att nå förändring?

Text: Johanna Fredriksson

Ann-Kristin Bergquist är docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Hennes forskning är främst fokuserad på att ur ett historiskt perspektiv förstå förutsättningar och hinder för miljö- och energiomställningar inom näringslivet, speciellt den tunga industrin.

Hon har bland annat djupdykt i utvecklingen av Bolidens smältverk Rönnskär i norra Västerbotten, som i början av 1970-talet var Sveriges "skitigaste industri", då dess malm hade säreget höga halter av svavel och tungmetaller.

Sedan dess har Rönnskär minskat utsläppen av tungmetaller med 99 procent. Samtidigt har produktionen mer än fördubblats.

– Kortsiktigt kostade det för Boliden, på lång sikt visade det sig vara en lönsam omställning, säger Ann-Kristin Bergquist och berättar att detsamma skedde inom massa- och pappersindustrin, som hon också studerat.

Risken att förlora i konkurrenskraft och minskad ekonomisk tillväxt brukar annars vara starka argument för att inte satsa på långtgående miljö- och klimatförbättrande åtgärder. Så, vad är det som gjort att Sverige lyckats? Vi går tillbaka några decennier.

Sverige ett föregångsland från 1960-talet och framåt

I takt med att föroreningsproblemen generellt blev allt mer påtagliga vid mitten av 1900-talet blev miljöfrågan högaktuell.

I Sverige hade näringslivet föraningar om oundvikligt striktare lagstiftning – den nya Miljöskyddslagen trädde i kraft 1969. Därför initierade industrin ett forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet (i dag Svenska Miljöinstitutet, IVL), år 1966. Syftet var att samordna kunskapsutveckling mellan staten och näringslivet för att skapa förståelse för utsläppens miljöpåverkan och komma med tekniska lösningar på en rad akuta problem.

Samverkan och att industrin tidigt tog problemen på allvar tror Ann-Kristin Bergquist är en stor anledning till att miljödrivna omställningar inom svensk industri varit framgångsrika i ett internationellt perspektiv. En annan framgångsfaktor är att staten å sin sida tagit hänsyn till näringslivets ekonomiska ramar, men också dess ingenjörskompetens.

– Företagen gavs en hög grad av frihet att utveckla ny teknik. Det här stimulerade teknisk utveckling och stärkte konkurrenskraften på sikt.

Sedan 1970-talet har svensk miljöpolitik global status, även om det fortfarande finns utmaningar här.

Vad kan ett land som Kina lära av Sverige?
– Att sätta långsiktiga mål för miljöpolitiken, strikta men flexibla mål, och att hålla det stabilt över tid trots nya politiska strömningar, säger Ann-Kristin Bergquist, men konstaterar att det inte är helt enkelt att applicera den svenska miljölagstiftningen och styrmedel på andra länder.

– För att politiken alltid bygger på de institutioner i samhället som du har och de har utvecklats under väldigt lång tid. Sverige har en ganska hög institutionell effektivitet som bygger på just det här med samarbete, kompromisser, låg korruption, i ett litet land med ganska homogena
värderingar. Svensk ekonomi är också väldigt liten i jämförelse med länder som Kina och USA.

Trots det är det viktigt att Sverige går före, av flera anledningar.
– Sverige är viktigt både för att driva innovation och teknisk utveckling. Det finns goda institutionella förutsättningar här.

Mer utmanande att förändra på internationell nivå

Ann-Kristin Bergquist tittar numer på klimatomställning ur ett internationellt perspektiv, för att identifiera hinder.

– Det har gjort att jag har blivit mindre hoppfull om jag får vara ärlig.

Vid slutet av 80-talet var ledande västländer med USA i spetsen nära en överenskommelse om att reglera koldioxidutsläpp. Men så vände utvecklingen och plötsligt sattes tilltron till att marknaden skulle lösa problemen, ett tänk som fortfarande råder.

– Det man missat i de här visionerna och förhoppningarna är att problemen ligger på systemnivå. Enskilda företag har väldigt liten möjlighet att göra något radikalt, för dessa företag får svårt att konkurrera om andra företag inte följer efter.

I dag utgör fossila bränslen fortfarande över 80 procent av den globala energikonsumtionen. Länder är på kort sikt väldigt beroende av fossil energi för att upprätthålla levnadsstandarden, och höja den i låginkomstländer. Men det blir till ett högt pris för klimatet.

Det behövs något liknande som fanns på 1960-talet, som verkligen blir formativt

Ann-Kristin Bergquist anser att klimatomställningen kräver globala överenskommelser som inbegriper höjda priser på fossila bränslen i kombination med stöd för förnyelsebar energi.
– Det är väldigt viktigt med en globalt samlad politik som trycker på för att öka farten. Det är nog den största slutsatsen man kan dra, om man ser tillbaka på historien. Men det är också den största utmaningen.

Däremot tror hon på konsumentmakt och underifrånrörelse som påverkansmedel.

– Det är på riktigt viktigt det som den här nya generationen, som Greta Thunberg, står för. Det behövs något liknande som fanns på 1960-talet, som verkligen blir formativt. Det är ett nytt uppvaknande som jag tror är väldigt viktigt för att få intressen till förhandlingsbordet.

Mer om Ann-Kristin Bergquists forskning

Guld och arsenik. Miljörisker, ansvarstagande och företagsstrategier i Boliden 1924-1945

Forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om näringslivets sociala ansvarstagande under perioden mellank...

Förutsättningar för grön strukturomvandling. Den svenska miljösektorns utveckling 1970-2015

The project investigates the development of the Swedish Environmental Goods and Service Sector (EGSS) 1970 to ...

Klimatpolitikens komplexitet: en framkomlig reglering av industrins koldioxidutsläpp

I projektet analyseras hur styrmedel kan påverka förutsättningarna för att åstadkomma långtgående reduktioner ...